En stor och fin chokladask. Det känns bra. Och inte bara chokladasken, utan kramarna också.

Idag drar vi nog ut till Ålis. Vädret är inte på topp, men så här på höstkanten, bara han och jag, på ön, spelar vädret ingen roll. Det är ganska mycket som inte spelar roll. Eller är det roller som spelas hela tiden? Tiden går liksom in i en egen liten bubbla ibland. Det tycker jag är trevligt. Som sagt, jag tar med mig bubblan ut till Ålis. Kan det bli bättre?

Ha en fin helg, kära vänner.