Terminens sista träning ikväll. Min första tanke är att det ska bli lite skönt med en paus. Men redan sekunden efter funderar jag på nästa termin, som jag tror kommer bli riktigt bra. Det blir fler gymnaster under vingarna och det ser jag verkligen fram emot. Men det bästa av allt kommer nog att bli Comebacken. Tränarlaget. Det kommer bli den bästa möjliga avslutningen. Ojoj vad det ska slitas och tränas. Jisses, måste ju ta mig i en gymnastikdräkt igen. Jag riktigt längtar efter alla blåmärken och sträckningar och diverse andra krämpor. Det ligger någonting självdestruktivt i kärleken till gymnastiken. Åh, vad jag längtar! Men nu först, en liten paus.

Och precis nu ska jag lägga mig i sängen och läsa tidningen. Jag känner mig som min pappa när jag gör det. Men det går väl bra? Avslutar med en nostalgitripp: