En Coach på bal.

Jag och brudarna hoppade över träning ikväll och drog tillsammans och spanade in Coach H gå på röda mattan. Så fin hon var. Och en sådan rolig kväll hon har framför sig (ja, det är ju bal för fan, natten är ung!).

Det är nästan på pricken tre år sedan jag gick på bal. Tre år. Om jag fick spola tillbaka tiden. Göra allt igen. Balen och studenten och allt som kom därefter. Det finns en sak jag skulle göra annorlunda. Jag ångrar absolut inte att jag åkte iväg, däremot skulle jag inte ha åkt hem. Det är så lätt att fråga sig själv i efterhand varför man inte tog chansen. Varför?

Och nu sitter jag här. Tre år senare och kommer aldrig mer tillbaka. Fy fan för det. Idag orkar jag knappt andas. Och så är det. Skeppet är kvar, men jag seglar bortbortbort. Mot? Och varför?


Kommentarer
Postat av: Ida

Ja, man kan inte annat än skratta åt boken och bilderna. De är verkligen underbara! =) Sofia var ju verkligen en sockertopp.

2008-05-28 @ 12:31:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback