Nu var vi ju bara en liten skara som fick ta del av hela den här "purrningsincidenten" och du kanske undrar vad som hände och vad detta underbara ord egentligen betyder. Låt mig förklara lite tydligare. Tompa berättar en historia om hur han mitt i natten har "purrat" någon och kallat denne för helt fel namn. Övriga Sollanresenärer tänker alla "purra?!", men ingen säger något.

Cirka tjugofyra timmar senare berättar Tompa en annan historia och hur han återigen har "purrat" någon, denna gång en man. Nu kan övriga inte hålla sig. En efter en brister vi ut "PURRA!?" och ett hysteriskt skratt är ett faktum. Tompa försöker förklara, men vi kan bara konstatera att han är född på 1800-talet.

I morse fick jag följande mail:

"Purra, väcka, helst medelst ruskning; mest (förr) om väckning av sjömän som ska gå på sin vakt. I södra Sverige även: rufsa till."

Och så har vi knytit ihop säcken och nu vet alla vad ordet "purra" betyder. Purr, purr!