Det här är på riktigt sorgligt. Jag sitter i en dammig, något kaosartad och urplockad lägenhet. TV:n funkar inte heller så tack och lov för sådant som SVT Play och Spotify. Hela mitt bohag är tillbaka där allt en gång började. Fast nere i källaren. Jag förstår inte hur och varför jag har så mycket kläder, men inget känns så där direkt Myrornaaktuellt. Det blir många fler kartonger än jag trodde. Ja, visst är det allt ett lite sorgligt moment. Tur för mig då att Bästa Berggren är på väg från grannkommunen med något ätbart (som inte kräver bestick eller tallrikar) och en liten flaska.

Hej så länge!