Vaknade imorse och faktiskt flög upp ur sängen. "Tio över sju. Tvättid!" skrek grabbarna på hjärnkontoret. Eller ja, grabbarna och grabbarna, det var bara en ynka sekreterare som var vaken så tidigt. Och så killen på nattskiftet, men han tänkte på annat. Hursomhelst, anyway, de toute façon, upp kom jag och tvätt tvättades. Sedan har dagen rullat på, på ett alldeles utmärkt sätt. Språkhistoria (ååh det är så roligt!), kaffe som bara var helt så där rätt i tid och plats och smak, två timmar franskaprat och sen en sväng bodypump på det. Nytt program, mer vikter, trötta muskler.

Till kvällen hade Bree bjudit in en skara fina vänner som slog sig ner i soffan med lite te och en mysig film. Sådant går verkligen inte av för hackor. Det är väl vad man brukar kalla guldkant på tillvaron. Kvalitetstid.

Nu när vännerna förmodligen lagt sig till ro i sina sängar sitter nattugglan vaken och ska försöka ge sig på en monsteruppgift i lingvistik. Nattugglan som älskar lingvistik känner att hon planerat lite dåligt då uppgiften innebär jobb med Le Petit Robert, som är allt annat än vad han utger sig för att vara. Mer om det en annan gång. Ska i alla fall skaka hand med honom, Robban.