Den lärare som undervisar mig för tillfället är väldigt intresserad av att debattera, prata, samtala, uttrycka åsikter, diskutera. Det är, pretty much, det enda vi gör på våra lektioner. Det som börjar med att vi utlänningar ska lära oss fransk vokabulär kring en arbetsintervju kan lätt landa i en diskussion om konst. Så var fallet i fredags. Min hjärna gick ut på egna äventyr och jag kom för en gångs skull ihåg ett citat jag läst för länge sedan. Oscar Wilde ställde sig en gång frågan om det möjligen kan vara så att "life imitates art". Och konst tänker jag då är detsamma som vår fantasi. Konst är något vi uttrycker och det vi uttrycker kommer från vår fantasi. Eller hur?

Vad tror du? Vad tror jag? Jag tycker det är rätt spännande det där. En tanke som får en sådan hjärna som min att gå igång. Utan verkligheten skulle man inte kunna föreställa sig saker. Även den vildaste och konstigaste fantasin bygger ju på sådant som vi ändå vet finns. Det är bara det att vi i våra små hjärnor kan göra hittepåekvationer som rent realistiskt är helt omöjliga. Eller är de?

Varje gång jag vandrar omkring i en vacker miljö eller kommer på mig själv med att vara så oändligt nöjd över livet så undrar jag om det verkligen är verkligheten som har gjort livet så fint eller om livet bara vill härma konsten och fantasin. Jag är en optimistisk realist och en obotlig drömmare. Det kan tyckas motsägelsefullt, att vara en drömmande realist, men jag tror att det är det som håller mig ovanför ytan när vattnet blir djupt och okänt.

Så länge jag drömmer, så länge min hjärna skapar konst, så försöker livet göra sitt bästa för att det ska bli så. Och när slutresultatet inte blir som skissen vet realisten att det inte gör något, för mest trolig kommer något i livet någon gång att gå fel. Då är det bara att skapa ny konst för livet att försöka härma. Eller njuta av den konst som har skapats med influenser av verkligheten. Vad är fallet med de vackra skapelserna i ett skyltfönster likt detta? Det lämnar jag öppet för fundering och fortsätter drömma. Om allt.