I kväll skulle jag tvätta och det gick åt [censur]. Tvättmaskinen centrifugerade inte och tvätten var dyng. Som i dyngsur. Som i jätteblöt. Jag blev sur och fick springa onödigt många gånger upp och ner mellan tvättstuga och hem. Under tiden stresspluggade jag lite och sen sprang jag iväg för att träna. Jag var fortfarande lite sur och blev mest irriterad över småsaker som att instruktören inte kunde rekommendera vikter och att det tog onödigt lång tid att byta vikter eftersom stången var försedd med någon slags idiotisk mutter. Tog i så jag höll på att kräkas och det var i och för sig något positivt.

Men vad jag tänkte på mest under hela träningspasset och vad jag skulle vilja påminna alla Umebor om, är att Umeå har världens, utan tvekan, bästa idrottsanläggning. Jag saknar IKSU! 30 000 kvadratmeter träningslokaler. Alltid bra instruktörer. Bra utrustning. Massor, massor med kul att träna i princip när man vill och öppet nästan jämt. Världens bästa. Åh.

Och när vi ändå är inne lite på temat sakna och världsbästa så vill jag än en gång dela med mig av följande klipp. Dels för att det är så fantastiskt och dels för att det gör mig peppad. Ååå... TT!