Leve Kungen!

Denna morgon i februari klev jag upp klockan sex efter fem timmar otroligt otrevligt sovande. Man kan ju tycka att när man sover så få timmar så kan man väl i alla fall få sova gott, men så var det inte. Verkligen inte. God var däremot min frukost. Så otroligt god. Vilken lycka att hitta ett hårdkokt ägg i kylen. Att ha lite dåligt minne är nästan som att bo tillsammans med någon som överraskar en med små trevligheter nu och då. Oj, sängen är redan bäddad! Nämen, det finns ju mjölk till kaffet! Åh, vad skönt att diskmaskinen är tömd!

Efter denna goda frukost, som givetvis bestod av mer än bara ett ynka ägg, gick jag på styrkeyoga. Det var väldigt bra. Instruktören var väldigt bra. Hon gick till och med runt och tryckte och petade lite. Fin start på dagen. Dit går jag tillbaka. 

Dagen i övrigt kändes dock mest som slöseri med tid. Jag hade väl en tre, fyra frågor som jag fick svar på, men utöver det var det rätt menings. Jag hade hellre använt tiden till att läsa själv. Det var nästan så att dagens mest givande var diskussionen om Kungahuset. Hur gör Vickan om hon inte kan få barn? Kan någon kanske ge det lyckliga brudparet en liten unge i bröllopspresent? Är samtliga medlemmar i Kungafamiljen lobotomerade? Var Kungen himself verkligen en sådan festprisse som ung? Hur skulle man klara sig på prinsessdiet (det vill säga rosa mat och gräddbakelser)? Och varför har Silvia inte alltid klänning och krona utan ibland bara en tråkig dräkt?!

Ja, ni ser, givande. Jag har egentligen italienska om tio, men jag känner inte för att slösa mer tid idag. I stället för att lyssna på folk som frågar vad ett adjektiv är eller undrar om man verkligen måste veta hur ett reflexivt verb fungerar, så pluggar jag ikapp lite här hemma. Sen blir det maxfart med svensk grammatik. Italienska kan och ska jag liks insupa i helgen. Underbara tanke!


Kommentarer
Postat av: mia

The King......min son alltså!

2010-02-25 @ 19:41:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback