Det blev sådana där väldigt välbekanta söndagsrutiner. Åt middag med mor och far, sen tog jag på mig träningskläder för att åka till hallen och coacha med Puff. Precis som back in the days. Åh, det var helt underbart roligt. Och småttingarna har gjort jättestora framsteg. Efter småttingträningen gick jag över till stora hallen. Det känns verkligen som hemma. Jag saknar det. Jag saknar Familjen. Och jag kände när jag stod där att det är så mycket som jag skulle vilja göra. Jag fick tusen tankar och idéer och hur mycket energi som helst. Om det vore fysiskt möjligt skulle jag ha delat mig själv i två och låtit en del stanna kvar här och bosätta mig i hallen. Så himla trevligt den delen hade haft det. Synd att det inte är fysiskt möjligt att göra så. Det enda jag kan glädja mig åt är att jag i alla fall hinner med en träning till. Jag peppar redan!

Piff och Puff. Verkligen back in the days med den gamla svarta trampen och bordet.