Jag vill smyga.

Jag är människa igen. Det kändes otippat att jag faktiskt skulle bli det. Men denna morgon var första morgonen jag vaknade och faktiskt kände mig frisk. Och det håller i sig. Men rephelgen med Baletten är förbi utan att jag kunde ta ett enda steg. Och föräldrarna och Pärlorna har packat ihop och åkt tillbaka norrut utan att jag hunnit vara med dem så mycket som jag velat. Nu är det bara tomt och ensamt här. Det enda som finns kvar är otaliga pappersflygplan och hemmagjorda pengar.

Efter flera dagar inomhus känns min lägenhet som ett fängelse. I feberyra och allmän helvetesvärk har jag inte riktigt tänkt på det, men nu i friskt tillstånd är jag tillbaka till den där hejdå-jag-vill-rymma-känslan. Plocka med mig några favoritprylar och sen bara smyga iväg. 



Kommentarer
Postat av: Anonym

Smyg inte iväg för snart är jag nere hos dej och då skall vi verkligen rå om varandra. Inte vika pappersflygplan. Ser framemot baletten. Kramiz Motti.

2010-11-08 @ 17:13:52
Postat av: Mark

haha fan vad skön!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback