För några veckor sedan var jag hos en studievägledare. Han var trevlig och samtalet var givande, men saker och ting känns ändå inte glasklart. Han sa som alla andra "men lärare då?" och jag svarade som vanligt "njaaee". Sedan tyckte han att det lät som att jag ville forska. Njaaee. Men jag tror att jag börjar bli redo att lämna studentlivet. Det känns som om jag slösar bort varje minut i livet med att gå omkring och undra vad jag ska bli när jag blir stor. Fast jag vet lite grann. Kanske. Eller typ i alla fall. Låt mig skriva, skriva, skriva ute i vida världen bland spännande människor.