Vi har adopterat en ödla. En ghekko. Han heter Kaj. Kaj the Ghekko. Han sitter utanför dörren nästan varje kväll vi kommer hem från jobbet. Han har inte synts till på ett par dagar. Troligen varit med sin kusin från nedre våningen. Men nyss satt han där ute och log mot oss. Lille Kaj! Han är inte stor han.

Skitdag. Bara helt meningslös. Vi spelade lite tennis och det var kul. Sen gick det inge mer. Jag tog mig ända ner till trafikljuset, men där tog det stopp. Jag var tvungen att vända hem. Jag sjukanmälde mig.

Så här var inte planen. Inte alls. Jag känner mig så sviken. Besviken.