Så länge skutan kan gå.
Jag försöker ge västkusten en ärlig chans. Men det är klart att det är svårt när det 1: konstant är k-väder jämfört med soliga veckor på Norrlandskusten och 2: är sjukt långt till vatten jämfört med tre minuter från dörren hemma på Ring, eller bara utanför fönstret på Ål! Och massor med annat. Men det är bara att gilla läget så kommer läget snart bli värt att gillas. Jag kommer att ha världen mest givande jobb och ska plugga något som jag knappt vet vad det är. Det blir bra. Dessutom är jag bara en halvtimmes promenad, en tjugg om man går fort, från världens gladaste bäbis. Tur att mosterkvoten får fyllas när fasterkvoten kommer vara låg ett tag. Jag blir lite gråtmild när jag tänker på de fyra armar som sträcktes ut och bara väntade på mig i baksätet på bilen som körde mig till flyget. Älskade Pärlor! Men livet handlar om avsked och återseenden. Och om drygt en månad kommer världens käraste återseende att ske prick här. Då kommer västkusten vara helt briljant. Det längtas dit.
Och det är bara att köpa att alla dagar måste tas igenom fram till dess. När jag tänker på det så är jag ändå lycklig över det. Tänk att jag ska få fylla ännu ett år i morgon, till exempel. Det är inte alla som får det varje år. Grattis till alla oss som har fått det i år. Det har vi gjort bra. Eller så har vi haft tur. Who knows? För ett ögonblick sluter jag mina ögon och tänker på min fina farfar:
Och det är bara att köpa att alla dagar måste tas igenom fram till dess. När jag tänker på det så är jag ändå lycklig över det. Tänk att jag ska få fylla ännu ett år i morgon, till exempel. Det är inte alla som får det varje år. Grattis till alla oss som har fått det i år. Det har vi gjort bra. Eller så har vi haft tur. Who knows? För ett ögonblick sluter jag mina ögon och tänker på min fina farfar:
Så länge hjärtat kan slå
Så länge solen den glittrar på böljan den blå
Om blott en dag eller två
Så håll till godo ändå
För det finns många som aldrig en ljusglimt kan få!"
Det är utflyktstider, för en del.
Samma trupp, fast med påklädda vita stjärtar hela dagen och två man starkare, åkte på utflykt i dag också. Å ja säj då de, Norrland ä ju som fint. Hjoo. Mums. Vi krigade oss igenom skogen och kom fram till en vik som var som lugnet själv, åt fruktsallad och kastade macka och hörde på Jepson som höll låda. Briljant dag. Jag och Soffe/SG/Semlan stannade kvar lite längre än övriga och tog ett parti Maxi-Y och blev på kuppen bitna av pissmyror. Men vad gör det när livet annars känns king? Sen lyckades vi även hitta en riktig stig på vägen hem och det var ju trevligt, bara det.
Dagen avslutades på ett helt briljant sätt. Soffe/SG/Semlan fick äntligen bli medlem i 500-klubben och efter detta fantastiska happening kastade vi oss in i en 100-gradig bastu. Vi var dock tvungna att kasta oss ur den och ner i havet ganska snabbt. Vet du hur varmt 100 grader är? Jättevarmt!
Nu är jag jättelycklig i själen och det enda som fattas mig nu är min käraste kära. Tänk att få kramas.
Skogsmulle 1, 2, 3 och 4.
Så underbart som bara Norrland är.
Innan pissmyrorna.
Jaha, det fanns en stig.
Dagen avslutades på ett helt briljant sätt. Soffe/SG/Semlan fick äntligen bli medlem i 500-klubben och efter detta fantastiska happening kastade vi oss in i en 100-gradig bastu. Vi var dock tvungna att kasta oss ur den och ner i havet ganska snabbt. Vet du hur varmt 100 grader är? Jättevarmt!
Nu är jag jättelycklig i själen och det enda som fattas mig nu är min käraste kära. Tänk att få kramas.
Skogsmulle 1, 2, 3 och 4.
Så underbart som bara Norrland är.
Innan pissmyrorna.
Jaha, det fanns en stig.
Nakna, vita stjärtar sex år senare - succé!
I går köpte jag biljetten tillbaka till västkusten. Det känns obeskrivligt, otroligt, omotiverat att åka tillbaka dit just nu. I dag har Norrland visat sig från sin bästa sida. I Sveriges minsta kommun, Diamanten vid Ångermanlandskanten, har vi kryssat längs Öreälven och njutit av sol, vind och vatten och en riktigt fin picknick. Och hur avslutar man en sådan utflykt på bästa möjliga sätt? Jo, genom att spritt språngande naken springa ut i vattnet och skrika och skratta så man nästan kissar på sig. Och om man skulle råka göra det, så gör det inget. För man får ju kissa i vattnet. Äh, det vet alla, så låtsas inte vara förvånad.
Kvällsskift.
Solen försvann någon gång där mitt på dagen. Jag hann aldrig ens dra ut solstolen. Deppigt. Jag känner att jag ligger back på solkontot. Lite rast blev det i stället när min bror bjöd på lunch. Tack för det. Och ja, råstekt potatis är nästan som godis! En springrast blev det i alla fall som planerat. Jag sprang till och med längre än vanligt. En lite extra runda på upploppet. Allmänt less i hjärnan lämnade jag musiken och lyssnade bara till vind, vatten och kranarna i hamnen. I like. Fantastiska plats på jorden.
Nu stämplar jag in på kvällspasset och öppnade just ett dokument som visst är 30 sidor långt. Eller kort. Det beror på hur man ser på det. Någon timme tänkte jag ägna åt det och sen njuta av några sidor bokläsning, Tillsammans är man mindre ensam. Briljant verk.
God natt för er som går och lägger er. Trevlig arbetsdag för er som kliver in på kvällsskiftet.
Nu stämplar jag in på kvällspasset och öppnade just ett dokument som visst är 30 sidor långt. Eller kort. Det beror på hur man ser på det. Någon timme tänkte jag ägna åt det och sen njuta av några sidor bokläsning, Tillsammans är man mindre ensam. Briljant verk.
God natt för er som går och lägger er. Trevlig arbetsdag för er som kliver in på kvällsskiftet.
Happy times in life.
Jag sitter på verandan och lyssnar på Buena Vista Social Club samtidigt som jag har dragkamp med den här förbannade bruksanvisningen. Jag hatar den faktiskt. Nästan. Det är som grekiska för mig, det här med magnetventiler och diverse uttag hit och dit. Jag förstår vissa enstaka grejer, men långt ifrån allt. Precis som grekiska! Aspripedraxexasprikiaptoniaxexasproderi - en grekisk tungvrickare som jag kan. Med reservation för enormt mycket stavfel. Och lite så känns det med denna manual. Med reservation för väldigt mycket fel. Jag blir galen. Förstå att perfektionisten blir galen!
Solen skiner över skärgården och snart ska jag ta rast. Jag har två inplanerade raster. En går ut på att ligga och läsa i en solstol. Den andra går ut på att springa ut till hamnen och tillbaka. Men först måste jag ta mig igenom några sidor grekiska till. Kalimera kamilari kamilari kalimera - en annan tungvrickare.
Det gäller att hitta ett happy place och tänka på happy times in life för att inte brinna av på en stackars liten (jättelång) manual som inte egentligen gör någon något ont i världen. Jag landar i dag i en FIAT (vaddå Fix It Again Tony, jag gillade den lilla ljusgula leksaksbilen!) på de italienska landsvägarna. Happy times in life!
Solen skiner över skärgården och snart ska jag ta rast. Jag har två inplanerade raster. En går ut på att ligga och läsa i en solstol. Den andra går ut på att springa ut till hamnen och tillbaka. Men först måste jag ta mig igenom några sidor grekiska till. Kalimera kamilari kamilari kalimera - en annan tungvrickare.
Det gäller att hitta ett happy place och tänka på happy times in life för att inte brinna av på en stackars liten (jättelång) manual som inte egentligen gör någon något ont i världen. Jag landar i dag i en FIAT (vaddå Fix It Again Tony, jag gillade den lilla ljusgula leksaksbilen!) på de italienska landsvägarna. Happy times in life!
På andra sidan bron.
I dag har jag fyllt upp vistas-i-Obbola-kvoten till det yttersta, kan man säga. Först och främst flög jag och två andra fiskmåsar iväg till campingmetropolen Fläse, efter att ha inlett starkt med en stört rolig stund på en studsmatta. Oj, oj, OJ, så kul! Och Fläse var trevligt (många fikapauser!) tills det blev 17 grader och moln. Då åkte vi hem. Heja sommaren. Sedan lurade MallanR ut mig på en springtur, även den på andra sidan bron. Hallå Harpsjön. Det var bra utlurat för det blev en bra springtur och en trevlig pratstund.
Så summa summarum en fin dag på andra sidan bron. Nu sitter jag som mest och väntar på att klockan ska slå Skype. Det gör den snart. Under tiden kollar jag vad det kostar att flyga ut i världen. Det kan exempelvis kosta 260 svenska riksdaler för att ta sig till Sardinien och tillbaka! Det är farligt att hitta sådana biljetter. Det känns nästan som att någon ger mig dem och att jag liksom måste ta emot dem. Jag skulle hemskt gärna vilja, ska sägas. Det är inte det att jag är storbjudd, men nu är det ju inte riktigt några presenter. Typiskt.
Sol i ögonen och kur under extra handduk. Men ändå, Norrland i våra hjärtan.
Så summa summarum en fin dag på andra sidan bron. Nu sitter jag som mest och väntar på att klockan ska slå Skype. Det gör den snart. Under tiden kollar jag vad det kostar att flyga ut i världen. Det kan exempelvis kosta 260 svenska riksdaler för att ta sig till Sardinien och tillbaka! Det är farligt att hitta sådana biljetter. Det känns nästan som att någon ger mig dem och att jag liksom måste ta emot dem. Jag skulle hemskt gärna vilja, ska sägas. Det är inte det att jag är storbjudd, men nu är det ju inte riktigt några presenter. Typiskt.
Sol i ögonen och kur under extra handduk. Men ändå, Norrland i våra hjärtan.