Nu är våren här i purpur färger.
Det känns som en sån där fredag. Fast det bara är en onsdag. Det är soligt och varmt och Valborgsmässoafton. Jag pumpar upp volymen i Saab'n och styr kosan inåt landet, till mamman och barnet och tillhörande pappa. Ibland måste man helt enkelt bjuda in sig själv. Och som tack för ett jakande svar bjuder jag på vit chokladmousse. Barnet har blivit ett helt år gammalt och ska få en liten gåva av tanterna från stan.
Det återstår inte så mycket mer för mig denna Valborgsmässoafton än att önska samtliga läsare en trevlig dag, eftermiddag, kväll. Hade jag haft en bild på en flashig brasa hade jag bjudit på det, men ni får dessvärre nöja er med följande:
Det återstår inte så mycket mer för mig denna Valborgsmässoafton än att önska samtliga läsare en trevlig dag, eftermiddag, kväll. Hade jag haft en bild på en flashig brasa hade jag bjudit på det, men ni får dessvärre nöja er med följande:
"Vintern raaasat ut bland våra fjällar
Drivans blomma smälta ner och döö!"
Drivans blomma smälta ner och döö!"
Fjällfika.
Jag äter ost- och skinkmacka och dricker varm choklad med grädde. Det är ju sånt man äter i skidbacken! Det tråkiga med varm choklad med grädde är att grädden smälter ihop med chokladen så fort. Och vips är det bara vanlig varm choklad. Ja, vad säger man, underbart är kort.
Du ger mig lugn efter stormen.
Vi måste vända på det lite grann. Uttrycket alltså. I det här fallet var stormen bra. En rolig och ganska fartfylld helg med trevliga aktiviteter. Men så kommer lugnet. Allt är som vanligt igen och det är du som gör det så. Du, du, du. Tänk dig själv att du tvingas tro på att ett plus ett är tre, när du är helt övertygad om att det är två. Idag har jag svårt att andas.
Tio snabba, hyfsat snabba.
Skön helg. Skön stämning. Sinnesstämning också på bra nivå. Här kommer tio snabba.
1. Diskussion - Hur vet man? Vem bestämmer? Vad är rätt? Varför är det så? Ganska hetsigt vissa stunder och vem hade egentligen rätt till slut? Ingen, kan man tycka. Någon, kan man också tycka. Allt är relativt.
2. Klänningen - Fin. Svart. Tight. Lite stor över axlarna och hade visst en tendens att korva upp sig. Tror jag upptäckte problemet för det mesta. Annars bjuder jag på fina vyer över mitt otränade ass. Varsågod!
3. Håret - Från en helt fantastiskt och magiskt fin uppsättning till något slags oborstat ris hängandes och slängandes. Givetvis flera ton hårspray.
4. Åldersgräns - Oj, oj, oj. Det kan visst vara lätt hänt att glömma bort den där siffran som talar om något som heter "ålder". Men ibland glöms legkontrollen bort, helt enkelt.
5. Frukost - Lördag morgon och strålande sol utanför. Melodiradion och mackor, äggröra och Start med hasselnöt (bara som vanlig Start, fast med hasselnöt i).
6. Kvällsfka - Söndag halv elva. Fluffiga jordgubbspannkakor i amerikansk stil med både grädde och sylt. Till ett avsnitt Vänner, från den bästa säsongen.
7. Premiär - Både grill och mjukglass-på-stan. Vaniljglass i bägare med daimkulor. Givet. Vissa traditioner är bara för bra för att bryta.
8. Sms - "I morse kändes det som ett tåg kört på mig men efter den friska promenaden var det lite bättre.. Kändes även som jag flydde från ett one night stand! För er då?"
9. Klackarna- Att man ska envisas och envisas och envisas med de där klackarna. De var i taket under kvällen, men enbart en värsta fiende på hemvägen. Aj, aj, aj.
10. Efterfest - Baloo är en vän efter krogen. Take away är det som gäller för ingen bör få utsättas för den hemska syn av hur det egentligen går till. En trio tappra och hungriga är inget att leka med.
1. Diskussion - Hur vet man? Vem bestämmer? Vad är rätt? Varför är det så? Ganska hetsigt vissa stunder och vem hade egentligen rätt till slut? Ingen, kan man tycka. Någon, kan man också tycka. Allt är relativt.
2. Klänningen - Fin. Svart. Tight. Lite stor över axlarna och hade visst en tendens att korva upp sig. Tror jag upptäckte problemet för det mesta. Annars bjuder jag på fina vyer över mitt otränade ass. Varsågod!
3. Håret - Från en helt fantastiskt och magiskt fin uppsättning till något slags oborstat ris hängandes och slängandes. Givetvis flera ton hårspray.
4. Åldersgräns - Oj, oj, oj. Det kan visst vara lätt hänt att glömma bort den där siffran som talar om något som heter "ålder". Men ibland glöms legkontrollen bort, helt enkelt.
5. Frukost - Lördag morgon och strålande sol utanför. Melodiradion och mackor, äggröra och Start med hasselnöt (bara som vanlig Start, fast med hasselnöt i).
6. Kvällsfka - Söndag halv elva. Fluffiga jordgubbspannkakor i amerikansk stil med både grädde och sylt. Till ett avsnitt Vänner, från den bästa säsongen.
7. Premiär - Både grill och mjukglass-på-stan. Vaniljglass i bägare med daimkulor. Givet. Vissa traditioner är bara för bra för att bryta.
8. Sms - "I morse kändes det som ett tåg kört på mig men efter den friska promenaden var det lite bättre.. Kändes även som jag flydde från ett one night stand! För er då?"
9. Klackarna- Att man ska envisas och envisas och envisas med de där klackarna. De var i taket under kvällen, men enbart en värsta fiende på hemvägen. Aj, aj, aj.
10. Efterfest - Baloo är en vän efter krogen. Take away är det som gäller för ingen bör få utsättas för den hemska syn av hur det egentligen går till. En trio tappra och hungriga är inget att leka med.
Now I'm free, free fallin'.
Frihet är att springa sig svettig (och fast det var lite motigt idag är själva springandet också en frihet i sig) och sen tycka att det är okej att hoja iväg till MAXI i samma outfit. Svettig. Röd i ansiktet. Lite illaluktande. Sån är jag. Och jag önskar en trevlig dag.
Pimp my balcony.
Hej blogg och trogna fans. Här kommer en hälsning från redaktören i egen hög person:
Pausmusik.
Medan bloggredaktionens chefredaktör tar itu med annat bjuds här på lite pausmusik. Ungefär som när man ringer ett servicenummer och blir plats 35 i kön. Då underhålls man med lite musik. Passoppredaktionen vill givetvis inte vara sämre. Lyssna och njut. Vi drar snart igång meningslöst bloggande igen. Tack för ditt tålamod.
Tjänstledigt?
Nu är det så här att chefredaktören här på bloggen måste nog ta tjänstledigt. Det håller ju inte att det ska se ut som det gör. Det är spretigt och osammanhängande. Väldigt förvirrat. Och sådant material kan bara inte publiceras. Det är pinsamt och skamligt. Inget som borde nå ut till den stackars handfull läsare som klickar in sig här lite sporadiskt.
Nej, det måste sättas lås och bom på dörren till bloggkontoret. Redaktören tar med sig lilla rosa och försöker bli en isprinsessa. Lättare sagt än gjort när solen ska envisas med att gassa dagarna i ända. Men de stackars läsarna ska i alla fall slippa ta del av uppdraget, dömt att misslyckas.
So long.
Nej, det måste sättas lås och bom på dörren till bloggkontoret. Redaktören tar med sig lilla rosa och försöker bli en isprinsessa. Lättare sagt än gjort när solen ska envisas med att gassa dagarna i ända. Men de stackars läsarna ska i alla fall slippa ta del av uppdraget, dömt att misslyckas.
So long.
Innebandy.
Grattis till SM-guldet! Roomie är ju helt stört bra!
Äh.
Jaha. Sol idag igen. Äh. Vem fan bryr sig?
Fröken Fräken.
Jag somnade i en fotölj på balkongen. Hörni, där var det varmt och jag fick en fräken eller två på näsan.
När vågar man?
Fredag. Det är det idag.
Sol? Ja. Varmt? Njae. Tisha? Absolut inte. Jag har fortfarande mössa, vantar och halsduk. Förståndiga Fröken blir man visst på äldre dar. Tisha eller inte är givetvis diskutabelt. Jag är i naturen en frusen person, så vi bestämmer inte vad som är rätt eller fel. Glass är i alla fall helt rätt i dessa dagar och för mig är valet enkelt, Daimstrut. Den stora frågan i livet är dock; När vågar man lägga ut mattorna och vika upp möblerna på balkongen? Man vill ju inte vara för tidig och bli ihågkommen som tjejen som orsakade ännu en snöstorm bara för att hon envisades med att pyssla upp balkongen. För så är det. Är man för tidig så får man på näsan! Så, när vågar man?
Sol? Ja. Varmt? Njae. Tisha? Absolut inte. Jag har fortfarande mössa, vantar och halsduk. Förståndiga Fröken blir man visst på äldre dar. Tisha eller inte är givetvis diskutabelt. Jag är i naturen en frusen person, så vi bestämmer inte vad som är rätt eller fel. Glass är i alla fall helt rätt i dessa dagar och för mig är valet enkelt, Daimstrut. Den stora frågan i livet är dock; När vågar man lägga ut mattorna och vika upp möblerna på balkongen? Man vill ju inte vara för tidig och bli ihågkommen som tjejen som orsakade ännu en snöstorm bara för att hon envisades med att pyssla upp balkongen. För så är det. Är man för tidig så får man på näsan! Så, när vågar man?
Segstartat.
Segstartad morgon är lite min grej. Ibland kan jag ligga och bara ligga i min säng. Stirra och lyssna på radio. Av den karaktär var denna morgon. Och med lite sängsurf. Dagen bjuder på sol och jag ska gå iväg till uni och stänga in mig på UB. Vad roligt då.
Här har man alltid med sig. Men ibland skulle jag vilja att det var där man alltid hade med sig och att det var där man var. Istället för här. Här är inte alltid vad man alltid vill ha med sig. Så det så. Här, här, där, där. Sak samma. Jag har inget annat val än UB.
Här har man alltid med sig. Men ibland skulle jag vilja att det var där man alltid hade med sig och att det var där man var. Istället för här. Här är inte alltid vad man alltid vill ha med sig. Så det så. Här, här, där, där. Sak samma. Jag har inget annat val än UB.
Stört bra som satte spår.
Ikväll har jag haft en av de bättre cirkus-dans-WOW-upplevelserna i mitt liv. Kan nog placera in denna föreställning som nummer ett faktiskt. En kvintett som bjöd på 80 minuter njutning för kropp och själ och trotsade fysikens alla lagar med sina nästintill overkliga kroppar. "Traces" heter föreställningen som letat sig hit, ända från Kanada. Om du trodde att det var omöjligt att stå på någons axlar, därifrån göra en salto med helskruv och sedan landa på samma axlar, ja då trodde du fel!
Inte för att det egentligen hade behövts, men det lockade även till skratt och tankeställare. Snacka om att ta mänsklig pyrra till nya höjder. Helt stört bra och jag bjuder på detta klipp för dig som inte har möjlighet att uppleva det här helt galna. Kvintetten satte definitivt spår i mig.
Inte för att det egentligen hade behövts, men det lockade även till skratt och tankeställare. Snacka om att ta mänsklig pyrra till nya höjder. Helt stört bra och jag bjuder på detta klipp för dig som inte har möjlighet att uppleva det här helt galna. Kvintetten satte definitivt spår i mig.
Jag vill bli cirkusartist!
Varför dör barn?
Ordning och reda. Det gillar jag. Var sak har sin plats. Det finns rätt och fel. Man gör saker enligt vissa bestämda mönster. De flesta regler har en mening och är till för att följas. Man kan inte alltid komma och gå som man vill. Först i kön får göra sitt först. Först i mål får gulmedaljen. För att kunna göra två måste man fullfölja ett. Glasflaskor betyder glasflaskor och inte äggkartonger. De flesta verkar ha hjärnkapacitet nog att hålla sig efter dessa regler, accepterar att ett plus ett är två och betalar för de varor de plockat åt sig i matbutiken.
Jodå, visst finns det undantag. Vissa verkar inte förstå vad den lilla rullstolen vid en del parkeringsplatser betyder. Somliga tror att allt är gratis och andra ser världen som sin papperskorg. I sådana fall kan man bara undra vart deras föräldrar har hållit hus.
Men så kommer den viktiga frågan. Då de flesta faktiskt kan skilja på mitt och ditt, sist och först, rätt och fel; Varför dör barn?! Tankeverksamheten lämnar jag åt dig som läsare. Jag förstår inte.
Jodå, visst finns det undantag. Vissa verkar inte förstå vad den lilla rullstolen vid en del parkeringsplatser betyder. Somliga tror att allt är gratis och andra ser världen som sin papperskorg. I sådana fall kan man bara undra vart deras föräldrar har hållit hus.
Men så kommer den viktiga frågan. Då de flesta faktiskt kan skilja på mitt och ditt, sist och först, rätt och fel; Varför dör barn?! Tankeverksamheten lämnar jag åt dig som läsare. Jag förstår inte.
Så får man vissa dagar att gå.
Vaknade innan uppstigningsdags och kunde inte röra huvudet. Inte åt vänster. Inte åt höger. Det satt fast i något slags snedvridet läge. Bekväm som jag var i min säng klockan sju på morgonen sket jag i problemet och vände hela kroppen åt det håll jag ville att huvudet skulle riktas. Två timmar senare var problemet ur världen och jag firade med att sova en halvtimme till. Distanskursen har sina goda sidor.
Efter uppstigning upptäckte jag världens största dammtuss under min säng och blev genast ledsen. Men det var inget som inte kunde lösas med lite hysteriskt städande. Ja, det blir alltid lite så, när jag städar så gör jag det lite hysteriskt. På MAXI var det blomhysteri och jag fick med mig två nya till köket. Behövligt.
Nu inväntar jag besök. Jag bjuder givetvis på kladdkaka.
Efter uppstigning upptäckte jag världens största dammtuss under min säng och blev genast ledsen. Men det var inget som inte kunde lösas med lite hysteriskt städande. Ja, det blir alltid lite så, när jag städar så gör jag det lite hysteriskt. På MAXI var det blomhysteri och jag fick med mig två nya till köket. Behövligt.
Nu inväntar jag besök. Jag bjuder givetvis på kladdkaka.
Lilla rosa räddar de andra.
Jag har lust att säga fula ord och kasta en och annan sak. Men jag gör det inte. Jag tar ett hårt grepp om min fina rosa och försöker andas. Den lilla rosa är alldeles för fin för att kastas. Så det är bra att jag håller i den. Det förhindrar att andra saker åker i golvet. Eller väggen. Eller så.
Jag finner ingen ro. Eller så finner jag inga åror och kan inte ro härifrån. Något utav det. Vilket som, det är skit. Men lilla rosa gör mig i alla fall lite glad.
Kötta = Guld!
Jaha, så har vi ännu ett guld att lägga till i meritlistan. Det kändes så skönt. Tjejerna trotsade dåliga redskap och visade att de är redo att ta klivet upp med svårare övningar på tävling. Grymt kul! Mottot KÖTTA höll hela vägen hem till guld i båda grenarna. Piff och Puff stolta som vanligt.
En tävlingssöndag.
En vanlig söndag skulle man kunna tro. Men idag är faktiskt en tävlingssöndag. Frisyrer ska sprayas, smink ska fixas, varv ska sättas och banan ska sopas. Det ska bli väldigt roligt och om peppen från sista träningen sitter i kommer det nog gå fint. De är ju så duktiga.
Småfix och småbestyr som vanligt innan tävling. Så det ska nog inte vara något problem att få den här söndagen att gå. So long, håll tummarna för oss!
Vi äter i helgen.
Oj! Snacka om att den här helgen går i något slags ätartema. Det började med fikabuffé igår. Festkommittén, plus en tillfällig medlem, var på plats vid startskottet och tog sig ända i mål med enorma mängder fika i magen. Trevligt, som vanligt när Festkommittén sammanträder.
Kvällen fortsatte med tacos, och det vet alla att man aldrig kan äta i lagom mängd. Mamman var lite på lyset och berättade detaljerat hur en förlossning går till. Vi lyssnade med skräckblandad förtjusning. Ville veta men var ändå lite rädda. Skrattade även högt och mycket åt gamla goda tiden. Det hände inte något i det där båthuset!
Idag gick vi, hungriga som vargar, lös på Plazas frukostbuffé och det var bara helt magiskt gott. Som alla också vet, så är regeln att man måste köra minst två rundor när det är buffé. Resultat: proppmätt! Rullade omkring på stan en sväng efter det och ikväll blir det lugnt tema. Dags att ladda upp för tävling. Imorgon smäller det minsann!
Fem fantastiska fenomen.
Kära blogg.
Du förstår inte, det hände så mycket fantastiskt igår. För det första fick jag en VIP-inbjudan till en fränt mingel. Hur glad blir man inte då? För det andra blev jag mamma till en rosa telefon. En rosa. Det är redan kärlek. För det tredje fick jag en utflyttningspresent av min bror, för att han flyttar, ett foamfinger. Det är sant. För det fjärde var det en bra sista träning innan tävling. Och för det femte plockade jag med mig världens söstaste porslin hemifrån. Jag älskar det blå små blommorna. För att inte tala om det sentimentala värdet.
Du förstår inte, det hände så mycket fantastiskt igår. För det första fick jag en VIP-inbjudan till en fränt mingel. Hur glad blir man inte då? För det andra blev jag mamma till en rosa telefon. En rosa. Det är redan kärlek. För det tredje fick jag en utflyttningspresent av min bror, för att han flyttar, ett foamfinger. Det är sant. För det fjärde var det en bra sista träning innan tävling. Och för det femte plockade jag med mig världens söstaste porslin hemifrån. Jag älskar det blå små blommorna. För att inte tala om det sentimentala värdet.
Tema: ätbart.
Mums! Pestoomelett. Ibland är jag bra kreativ. Nästa steg är ett par steg till Ica för att köpa Daimstrut. Det blev ingen förra fredagen, glassboxen hade gått sönder och alla Daimstrutar i sopkorgen. Så synd. Vissa dagar behöver man verkligen något som en Daimstrut. Idag är en sådan dag. Även om det innebär ut i snöyra.
På återseende.
På återseende.
Tvättdags.
Idag tvättar vi. Det borde gälla håret också. Men vi ser väl. Kläder först.
Nu ska jag berätta för dig.
Jag ska berätta en sak, att när man upptäcker att man skrivit "partikelvärb", då borde man seriöst fundera på om man kanske skulle läsa svenska på någon slags nybörjarnivå. Det är ju fruktansvärt och jag kan inte förstå hur det hände. Bloggredaktionen har reagerat starkt på detta och funderar nu på om det kanske är dags för en ny chefsredaktör, en utan dyslexi!
- Vi säger en gång ingen gång, men stavar hon någonsin ordet verb med vokalen ä igen är hon ute illa kvickt.
Förutom morgonens fadäs ska jag berätta att Piff och Puff hoppade av glädje och fick både gåshud och en tår i ögat under en träning som var precis vad som efterfrågats. Sådana stunder är fina stunder.
Godnatt säger vi på bloggen nu, med en bild från ljuvliga Paris.
- Vi säger en gång ingen gång, men stavar hon någonsin ordet verb med vokalen ä igen är hon ute illa kvickt.
Förutom morgonens fadäs ska jag berätta att Piff och Puff hoppade av glädje och fick både gåshud och en tår i ögat under en träning som var precis vad som efterfrågats. Sådana stunder är fina stunder.
Godnatt säger vi på bloggen nu, med en bild från ljuvliga Paris.
Meddelande.
Meddelande: Tentan avklarad. Undertecknad kan inte ta ut huvudsatser och bisatser. Undertecknad är orolig att det ynka frimärket som klistrades på kuvertet inte räcker och att tentan därför inte kommer komma fram till sin rätta plats. Nu tar undertecknad pluggledigt ända till måndag. Slut på meddelande.
En varghistoria.
En artikel om en varg som skjutits har engagerat drygt hundra personer att lämna ett avtryck i kommentarsfältet. I skrivandets stund står siffran på 114. Vissa arga, andra ledsna, tredje upprörda. Och så vidare, och så vidare.
Jag är rädd för vargar. Min farfar sa alltid, på sin ljuvliga finlandssvenska; "Akta dig för vargen". Och en gång hängde han upp en gammal Elvis-cd utanför garaget för att skrämma bort vargen. Min farfar var med i kriget, sa han att något var farligt, så var det farligt. Personligen är jag därför lite lättad att den här vargen sköts. Tänk om den skulle ha hittat ända hit! Jag har ingen Elvis-cd att skrämma bort den med. Som sagt, lättad.
Jag är rädd för vargar. Min farfar sa alltid, på sin ljuvliga finlandssvenska; "Akta dig för vargen". Och en gång hängde han upp en gammal Elvis-cd utanför garaget för att skrämma bort vargen. Min farfar var med i kriget, sa han att något var farligt, så var det farligt. Personligen är jag därför lite lättad att den här vargen sköts. Tänk om den skulle ha hittat ända hit! Jag har ingen Elvis-cd att skrämma bort den med. Som sagt, lättad.
Tentamen på G.
Imorgon är det tentamensdags. Det är ju lite spännande. Och framför allt skrämmande. Vi har läst och klurat och på egen hand försökt lära oss allt vad grammatikens komplexa värld har att erbjuda. Så, är det något som har fastnat bakom pannbenet? Det är väldigt oklart. Det är ju så mycket. Himmel.
Önska mig lycka till. Och läs aldrig en distanskurs.
Önska mig lycka till. Och läs aldrig en distanskurs.
Sådant som är jobbigt.
Jag tycker att det är så jobbigt att duscha. Och nu måste jag verkligen. Lite halvfuktig tvätt måste hängas upp snarast och det rakt ovanför duschen. Jag luktar lite äckligt sedan jobb och träning och kan inte krypa ner i nybäddat utan en dusch. Valen är få. Om ens några. Jag måste duscha och det är ju så sjuuukt jobbigt.
Snacka om jobbig situation.
Snacka om jobbig situation.
Cry-TV nr. 1!
Fyrans nya program "Spårlöst" toppar definitivt listan över program att gråta till. I alla fall det avsnitt jag såg alldeles nyss med den söta japanska pappan. Vackert. Så nu vet du vad du ska kika in om du är less på att gråta till Extreme Home Makeover.
Energikällan.
Ni, ni, ni ger mig energi-gi-gi! Åh, tack för det. Ett bra träningspass på förmiddagen gav mig precis så mycket energi som jag behöver för att ta itu med dagens projekt.
Dagens visdom. Dränk dem!
Vad dagen lärt ut. Och Namme poppar popcorn.
Av den här dagen har jag lärt mig lite gott och blandat. Att PAÖ är en hjälte (fast det visste jag i och för sig redan). Vad en kopulativ sammansättning är. Att glassäsongen är på fullaste intåg. Att jag börjar bli jag igen. Låt oss ta en titt på sistnämnda.
Jag vet inte riktigt vart jag har hållit hus de senaste veckorna. Jag har faktiskt inte ens letat efter jag. Men idag kände jag att det var dags att säga till på skarpen. Ryta åt jag att komma fram. Och det gjorde jag. Hej, sa jag. Och nu är jag här igen och redo att tvätta, diska, städa och leva precis som vanligt. Fast på ett helt annat sätt, såklart. Men det hände i alla fall idag, att jag kom tillbaka från gömman.
Och följande hände ikväll;
Namme poppar popcorn. Efter otåliga sekunder undrar hon varför plattan inte blir varm. Enkelt; den är inte på. Efter ett par minuter, när plattan väl är på, undrar hon varför det slutat poppa under locket. När hon lyfter locket och möts av en panna full med fluffiga vita förstår hon; de är klara. Vad ingen däremot kunde veta var att ett litet popcorn valt att vänta med popningen in i det sista och flög ur pannan likt en raket på nyår. Nästan i Nammes ansikte. Det hade varit roligt. Ännu roligare än det var, menar jag.
Obs! Det är inte popcornen på bilden som har skrivit brevet.
Hola!
I ett ögonblick av plötslig pepp stannar jag upp och tänker; Varför? Och HÄR har ni svaret. En vecka i hjärtat av Barcelona känns bara rätt, rätt, rätt. Jag och mina arton par shorts är så redo så det är inte klokt. Typiskt att det ska vara så länge kvar bara. Men ändå fint, för själva vänt-och-pepp-perioden är ju charmig i sig.
Bloggen och jag, bloggen och jag.
Bloggen och jag är inte på samma sida i boken för tillfället. Bloggen vill bli bloggad. Jag vill bli kastad i papperskorgen. Efter mångt och mycket tänkande känns det dock inte som att jag hör hemma i papperskorgen. Jag gillar ju bara städade ytor! Som ett led i rätt riktning, alltså bort från papperskorgen, tänker jag försöka tillmötesgå bloggens vilja och göra den till vad den en gång var. Det vill säga ett forum för meningslösa vardagsbetraktelser.
Jag börjar omstarten med att ställa den väldigt öppna frågan; Varför tar man hissen när övervåningen är tio trappsteg upp? Fler betraktelser än så har vi inte att bjuda på idag.
Tack och hej!
Jag börjar omstarten med att ställa den väldigt öppna frågan; Varför tar man hissen när övervåningen är tio trappsteg upp? Fler betraktelser än så har vi inte att bjuda på idag.
Tack och hej!
Sanningen på lögnernas dag.
På denna lögners alldeles egna dag tänker jag säga sanningen. För den slog mig verkligen härom dagen. Och sanningen är att jag är en obotlig romantiker. Helvetesjävlafaaan så mycket aj. Så. Där har ni den. Den alldeles nakna sanningen.
"Here is the truth about the truth. It hurts. So we lie."
Med det sagt fortsätter jag ljuga och ser till att varje dag andas in och ut. In och ut.
"Here is the truth about the truth. It hurts. So we lie."
Med det sagt fortsätter jag ljuga och ser till att varje dag andas in och ut. In och ut.