Efter ett par om och men och rätt mycket bråk med Trenitalias hemsida har jag nu äntligen lyckats boka en tågbiljett till självaste Italiens. Happy days! Det gamla hederliga sättet att i egen hög person gå till tågstationen för att be en livs levande människa sälja mig en tågbiljett visade sig vara den absolut bästa lösningen på mitt problem. Och så fick jag ju öva min muntliga språkfärdighet, vilket just idag var så roligt så jag gärna hade stannat kvar där vid disken och pratat med den snälla kvinnan som tålmodigt lyssnade på mig när jag förklarade att jag bara bor här tillfälligt och inte är intresserad av ett bonuskort. Fast jag stannade inte kvar. Det hade nog bara varit allmänt störande för alla andra. I stället gick jag förbi hemmet och plockade upp Sandra för att köpa glass. Det var på alla sätt obligatoriskt just idag för det är så himla varmt ute.

Ja, kära värld. Nice i all ära, men på lördag åker jag till grannlandet och där ska jag också äta glass. Äta verkar för övrigt vara det enda vi ska göra där borta. Det är så många must-tastes så jag känner att jag måste ta mig en springtur nu. I förebyggande syfte. Längs hav och kring palmer och lyktstolpar.