Don't worry. Be happy!
Shiny happy me! Det sköljer över mig lite då och då att jag ska lämna denna underbart vackra del av världen och det känns lite trist, ska erkännas. Men Franska Rivierna kommer att stå kvar (I hope) och det som väntar där hemma i Norrland väger upp alla tråkigt-att-lämna-Nice-känslor på alla sätt och vis. Jag är så himla förväntansfull och lycklig över att snart få återse mina käraste kära och tanken på att det är snö och julpyntat där hemma gör mig verkligen lycklig ända in i själen.
Så jag ler och är glad och ska nu baka kakor till morgondagens lektion. Min sista på International House, Nice. Ja, visst känner jag lite vemod, men mest pepp för att få gå på jullov.
Klapp som i julklapp och som i high five. Tope là!
Il faut que tu apprennes le subjonctif!
Klappat, som man brukar säga. Och då menar jag inte julklappat, utan klappat som i och klart. Idag har mina franskakunskaper satts på prov med en skriftlig samt en muntlig examination. Jag fick det skojiga ämnet miljöförstöring att skriva om. Jippie. Det ligger mig ju jättevarmt om hjärtat. Jag tror i alla fall att jag lyckades få det att låta som det och jag använde så mycket konjunktiv som jag bara kunde (äh, det är ingen som fattar grejen med konjunktiv, förutom Benjamaan). Tack och lov fick jag ett ämne som på riktigt ligger mig varmt om hjärtat när det kom till den muntliga bedömningen. "Varför ska man lära sig ett främmande språk?" Pourquoi pas?! Jag babblade på och min lärare, tillika rektor samt skolans grundare, drog slutsatsen att jag är seriös. Ja, så kan man ju också kalla det. Jag väljer nog ändå att hålla mig till termen språknörd. Det låter inte lika viktigt.
Klappat och klart var det ja, för det är precis vad det är. Utfört och klarat. Fast jag får vänta till imorgon för att få reda på exakt hur väl motiverade alla mina konjunktiv var. Det hann inte rättas idag. Skönt känns det i alla fall och när jag tänker på det så har jag faktiskt blivit bättre, fastän jag ibland fortfarande blandar ihop prepositioner. Men vem gör inte?! 
Vad är förresten grejen med de blå stolarna längs Côte d'Azur? De återfinns i Nice såväl som i Cannes. Kanske de vill symbolisera just det stora blå? Ja, varför inte. Det låter rimligt. De gör sig i alla fall riktigt bra längs den drygt sju kilometer långa strandpromenaden.
Projekt: Banta pärmen!
Dagen efter en migränkväll brukar jag vakna med energi och enorm livslust, bara för att äckelsmärtan är borta. Riktigt så var tyvärr inte fallet imorse. Det låg kvar och grodde något i mitt huvud och jag var tvungen att ta hela morgonen i slow motion för att inte provocera fram mer skallvärk. Typiskt. Skoldagen passerade sedan bra trots det mindre upplyftande ämnet eutanasi och eftermiddagen ägnades åt ännu lite mer turistande. Säg mig, kan man någonsin turista färdigt i en stad?
Dagens mål: Musée des Beaux-Arts.
Kort kommentar: Vacker byggnad. Blandad konst.
Kvar på näthinnan: Mer eller mindre groteska/bizarra verk av Gustav-Adolf Mossa.
Efter museivisiten drog jag igång ett projekt. Banta pärmen, kan vi kalla det. Fyra månaders studier har resulterat i ungefär tio kilo papper, något som inte kommer att få plats i min packning, så jag tog helt enkelt och gick igenom precis allt vi har studerat. Lite grann, var tanken från början, men jag blev så inne i mitt projekt så jag körde det ända in i mål. Det tog så lång tid så jag glömde bort att springa och att göra läxan till imorgon. Så kan det gå! Nu har jag i alla fall en bantad pärm.
Skallen.
Driving home for Christmas. I can't wait to see those faces!
Det ska göras på rätt sätt.
Den sista helgen har spenderats precis så som en sista helg på en perfekt sejour ska spenderas. Jag har kramats, haft fjärilar i magen, ett konstant leende på läpparna och varit världens lyckligaste människa. När man vet, så vet man. Och när man är lycklig från hjärtats alla vrår går det inte att göra annat än att ryckas med. Helgens besök var det bästa möjliga som kunde hända just nu och så himla behövligt på många sätt och vis. I stället för att vara full med ångest, tunga tankar och vemod så är jag nu full av energi, pepp och längtan. Som ett barn som längtar till julafton. Och vet ni vad, det är ju precis så det är! Allt är helt i sin ordning, men andra ord.
Julen är här och jag är lycklig. Fem dagar framöver ska jag packa i lugn och ro, ta promenader och springturer längs medelhavet, äta croissanter, läsa Direct Nice, se på franskdubbade Vänner, gå i mysigt julpyntade gränder, titta i utsmyckade skyltfönster, vända ansiktet mot solen, ta kort på palmer, säga bonne journée, lyssna på ständigt livlig traffik och allmänt bara njuta.
Jag är en lycklig människa!
Vet du vad man vakar in till den 12 december?
Man skulle kunna säga att jag har en liten Luciavaka. Fast en dag för tidigt då. Jag inväntar inte att någon Lucia med tända ljus ska skrida in i mitt mörka hus. Nog för att det också skulle vara trevligt. Jag älskar Luciatåg. Men just nu väntar jag på att Luca ska rulla in med sin svarta bil. Lucavaka alltså. Det är sånt man gör natten till den 12 december. Det visste ni inte va? Inte jag heller, om jag ska vara ärlig. Man lär sig saker hela tiden.
Vad gör du?
Ögongodis. Riktigt godis. Julgodis.
God morgon från Côte d'Azur.
God morgon!
Utvärdering av horoskopet. 10 december 2009.
På väg till skolan fick jag ett sms av min mamma. Kärlek till min mamma. Efter min korvochmacklunch åt jag upp chokladrenen. Kärlek till choklad. På eftermiddagen turistade vi (ja, vilka tror ni) iväg till underbart vackra Villefranche-sur-Mer. Kärlek till livet och världens vackra platser. När skymningen fallit fick jag ett sms från grannlandet. Mmm, det ni!
Så har min dag varit kärleksfull och lycklig? Ja, det måste jag nog säga att den varit. Och utöver det så är det min namnsdag och som traditionen säger så klär hela kungahuset upp sig för att fira "Malin, den trogna kvinnan från Magdala eller Strömstad eller Stockholm - symbol för kärlek som håller även utan stora passioner. Ledarbegåvning, snabb i tanke och gärning. Ordning och reda för det mesta - med gudskelov inte alltid!". Kärlek? Ja, det tycker jag.
Likt ett jätteambitiöst pepparkakshus.
Dagens turistande måste nog räknas som ett av Ralle och Malles (så klart) bästa då vi även fick en vän. Under vad som måste ha varit minst 40 minuter fick vi nöjet att stifta bekantskap med Zacharie. En man som antigen var mytoman eller som faktiskt hade många strängar på sin lyra. Historiker var han med all säkerhet och han berättade för oss om både det ena och det andra. Med en blandning och franska och engelska fick vi lära oss om kapellet bredvid kyrkan, svenska kungar med koppling till Nice, ikoner, platser värda att besöka och mycket annat.
Det hela slutade med att han lovade att bjuda oss på glass från Häagen-Dazs om vi kommer tillbaka en dag och pratar perfekt franska. Vi ska göra vårt bästa, Zacharie. Vi ska göra vårt bästa.
Rudolf med bruna mulen?
Idag fick jag en julklapp. Jippie! Jag blev glad.
Dagens i-lands.
Det är inte lätt att vara trött och frysa och ta viktiga beslut.
Aaaahh!!!
För övrigt är jag sedan några timmar tillbaka en väldigt happy girl eftersom jag fick veta att jag mest troligt får besök på torsdag. Lycka, lycka, lycka.
Regn, regn = Prick, prick.
Idag prickade vi av Musée National Marc Chagall. En bunkerliknande grå byggnad som står i enorm kontrast till dess innehåll: surrealistiska och expressionistiska färgsprakande verk av Marc Chagall (född i Vitryssland 1887, död i Saint Paul 1985). Det här med konst är ju väldigt subjektivt. Enbart subjektivt, skulle jag vilja säga, och nästan alltid svart eller vitt. Antingen gillar man, eller så gillar man inte. Jag inspirerades hela vägen till ett magnetköp av dagens besök.
På vägen hem passade vi för övrigt på att pricka av Eglise Sainte-Jeanne d'Arc. En makalös kyrka och raka motsatsen till Chagalls tavlor, skulle man kunna säga. Denna kritvita byggnad med väldigt avskalad inredning gör kyrkan väldigt olik alla andra kyrkor jag sett här.
Ja hörni, visst kan man få tiden att gå. Jag gillar att turista. Tummen upp för det!
Jul i hjul.
Efter fjorton veckor långt borta från allt vad familj och vänner heter så har jag nu för första gången på riktigt hemlängtan. Jättejättejättemycket hemlängtan. Så är det. Det går säkert över till imorgon. Tills dess låter jag tangenterna vara och visar några bilder från Ralle och Malles andraadventsfirande.
Högtidligt firande.
Second dimanche de l'avent.
God morgon, söndag andra advent. Jag börjar dagen med en morgonpromenad.
Kanon med Canon.
