Igår fann jag till min stora lycka ett blogginlägg med tre underbara filmer tillägnade Mamma. Jag tittade på filmerna om och om och om igen. Med både en och två tårar i ögonen. En för glädje och en för saknad. Och så konstaterade jag än en gång vad kärlek är för mig. Må vara kärlek på avstånd, men likförbannat kärlek. Tavlan står här i mitt hem och jag tittar på den varje dag. Vissa saker kommer jag nog aldrig vänja mig vid att vara utan.