I lördags morse tog jag först på mig joggingbyxorna och gick en powerwalk till den affär som ligger lite längre bort. Bara för att. Det var oväntat varmt ute, men det som förvånade mig var inte riktigt värmen, utan folket. Vart jag än såg, såg jag människor som bara såg allmänt miserabla ut. Så otroligt onödigt. Sån vill inte jag vara. Jag köpte mina grejer, som bland annat var ett doftljus för att det är trevligt, och gick hem. Hemma i den lägenhet som verkligen känns som hemma för mig tog jag en dusch, klädde på mig en kjol och satte igång ett sconesbak. Det lilla hushållet som i lördags morse var dubbelt så många som vanligt hade en lång och trevlig frukost. En lördagsfrukost.

Sedan blev det kulturlördag med promenad till Musée Matisse. Monsieur Henri Matisse, 1869-1954, var en tidig modernist som influerats av sina många, många resor världen över. Jag njöt av att strosa omkring bland de väldigt olika stilarna och fick en självförtroendeboost av att inse att jag verkligen kunde läsa och förstå allt som fanns skrivet om denne man. Jag kanske kan lite franska ändå?

Ett som är säkert är i alla fall att jag kan njuta av sånt som är till att njutas av. Livet, till exempel. Som Matisse i egen hög person uttryckt sig: "Il faut regarder toute la vie avec des yeux d'enfants". "Man måste se livet genom ett barns ögon". Ungefär vad jag och fiskmåsarna brukar skräna när vi möts. "För vi har vårat glada barnasinne kvar! Så har ni erat glada barnasinne kvar?!"