Kors i taken! Den som kommer ihåg när jag klev upp så här tidigt sist, räcker upp en hand. Att man faktiskt får kliva upp sex är för mig en gåta. Man är ju inte riktigt människa den tiden.

Det är något lite mysigt med morgonkvisten ändå. Det är bara det att det är så otroligt omysigt att tvinga sig själv att vakna.

Några som nog aldrig kommer att vakna igen är de blommorna jag köpte häromdagen. Jag och blommor går inte hand i hand alltså. Jobbigt.

Vad jobbigt att ha hund. Mannen med den jättestora hunden är jämt ute, nu med.

Ps. Jag kände mig inte alls som ett offer när jag skulle tanka och inte fick upp tanklocket för att efter tio minuter inse att jag stått och vridit åt helt fel håll. Kul att tre andra personer också bestämt sig för att tanka en fredag morgon halv sju.