Gott nytt.
Nu åker jag till Newbuying och kollar nyårsrevy och bor på hotell. Åter på fredag. På min packning ser det dock ut som om jag skulle vara borta i veckor. Så himla typiskt. Jag är ingen backpackerpackare direkt. Nåväl. Det återstår inte så mycket mer än att önska Eder alla ett gott nytt år. Här på bloggredaktionen är vi ganska säkra på att 2009 kommer att kicka 2008s ass.
So long!
Livet är en sagostund.
När folk är ute och reser envisas de visst med att skriva på Resdagboken istället för sin blogg. Jaha. En gång hade jag också en Resdagbok. Innan jag hade en blogg. Bara så där kom jag ihåg användarnamn och lösen och hittade mig in på sidan. Men hörni, ingen idé att leta upp, för nu finns den inge mer. Jag har kort och gott raderat min historia. Nej, B, så klart inte vår historia. För det är en helt annan historia. En med ett fint och bra slut.
När allt kommer omkring så är ju det mesta vi egentligen vet något om historia. Historier. Och sagor. Kanske till och med skrönor. Jag vill härmed utmana Forrest Gump's mamma och påstå att livet snarare är som en sagostund än en chokladask.
När allt kommer omkring så är ju det mesta vi egentligen vet något om historia. Historier. Och sagor. Kanske till och med skrönor. Jag vill härmed utmana Forrest Gump's mamma och påstå att livet snarare är som en sagostund än en chokladask.
Jag har det!
Nu kom jag på det! Det är Lainen som gillar avslagen och lite ljummen cola. Lainen, visst är det du? Eller gällde det bara julmust? Damn it. Jag som trodde jag hade det.
Jamen just.
Ibland glömmer jag bort den fina lilla tatueringen som sitter inbränd i mitt skinn. Men så ser jag den någon gång då och då (typ när jag duschar och det gör jag inte så ofta) och kommer på hur mycket jag tycker om den. Oh little darling. Åh, vad fin den är.
Förutom att tänka på min fina märkning sitter jag och tittar in i framtiden i en spåkula. Nästan. På intöörnet kollar jag runt. Jag får så klart lite lätt andnöd bara av att läsa sådant som behörighetskrav, antagningsprov och god kompetens. Det känns så långt borta, men ändå nära. Så otroligt oklart, men ändå lockande.
Ja, sen vill jag bara avsluta med att bevisa att på jul är jag ful. Fast här har jag faktiskt mina egna vanliga kläder på mig. Men hållning och dylikt lämnade jag definitivt någon annan stans. Så himla tråkigt förresten att julen är över för i år. Mer jul, ju! Åh. Jul, jul, jul, jul, jul.
Förutom att tänka på min fina märkning sitter jag och tittar in i framtiden i en spåkula. Nästan. På intöörnet kollar jag runt. Jag får så klart lite lätt andnöd bara av att läsa sådant som behörighetskrav, antagningsprov och god kompetens. Det känns så långt borta, men ändå nära. Så otroligt oklart, men ändå lockande.
Ja, sen vill jag bara avsluta med att bevisa att på jul är jag ful. Fast här har jag faktiskt mina egna vanliga kläder på mig. Men hållning och dylikt lämnade jag definitivt någon annan stans. Så himla tråkigt förresten att julen är över för i år. Mer jul, ju! Åh. Jul, jul, jul, jul, jul.
AHA!
Jag är ett geni! Vaniljsmoothie med hallon och kanel. Fantastiskt.
Två frågor.
1. De snapsglas som jag äger fick jag av mina vänner när jag var kanske 15. Varför gav man snapsglas till varandra i den unga åldern? Då drack jag verkligen inte snaps. Visste vi ens att det var snapsglas? Kanske inte.
2. Avslagen och lite ljummen cola är inte gott. Förutom om man heter, vänta nu, det är någon av mina vänner som gillar det. Vem är det? Nu står det stilla. I alla fall, normalt sett gillar jag inte avslagen och lite ljummen cola. Men varför är det så gott när man mår illa och inte kan äta något?
2. Avslagen och lite ljummen cola är inte gott. Förutom om man heter, vänta nu, det är någon av mina vänner som gillar det. Vem är det? Nu står det stilla. I alla fall, normalt sett gillar jag inte avslagen och lite ljummen cola. Men varför är det så gott när man mår illa och inte kan äta något?
Hur het får man vara?
Något konstigt och konstant illamående har bosatt sig i min kropp och det gav mig inte mer krafter än soffläge hela kvällen igår. Av en slump slog jag på Sagan Om Ringen som gick på trean och det gjorde mig helt klart på bättre humör. Jag hade helt glömt bort hur fantastisk den triologin är och framför allt hur fantastiskt het Aragorn är. Jag svimmade av kärlek och insåg att, ja, det är honom jag vill ha.
Sen grät jag när Boromir dog och bestämde mig för att jag någon gång ska läsa triologin igen.
Sen grät jag när Boromir dog och bestämde mig för att jag någon gång ska läsa triologin igen.
En julafton.
En julafton och en juldag och en annandag har passerat och ja, det är ju faktiskt en hel julhelg. En otroligt angenäm sådan. Särskilt julaftonen, den är ju magisk fortfarande, efter alla dessa år.
En julafton med vacker sång i kyrkan. Ja, familjen är väl inte den mest kyrkliga av sig, men vi är något av en fanclub till solisten och följer henne gärna varje julafton. Hon var grym i år, som vanligt. Far fick mandeln i gröten, trots att Robin tog två stora protioner i hopp om att få göra rätt för sig. Julmaten var outstanding och julgodiset likaså. Tomten kom med paket till både pärlor och vuxna. Gladast blev nog Far, som sov i sin nya Vegamössa. Syskonskaran rockade Rockband och det var så himla mysigt att ha den äldre, äldre generationen närvarande. Det var fint. Julaftonsnatten slutade traditionsenligt med att somna till några avsnitt Vänner nere i källaren. Vissa traditioner är för bra för att brytas. Och jag skulle väl vilja säga att hela julafton är en sådan tradition. Jag gillar julafton.
En julafton med vacker sång i kyrkan. Ja, familjen är väl inte den mest kyrkliga av sig, men vi är något av en fanclub till solisten och följer henne gärna varje julafton. Hon var grym i år, som vanligt. Far fick mandeln i gröten, trots att Robin tog två stora protioner i hopp om att få göra rätt för sig. Julmaten var outstanding och julgodiset likaså. Tomten kom med paket till både pärlor och vuxna. Gladast blev nog Far, som sov i sin nya Vegamössa. Syskonskaran rockade Rockband och det var så himla mysigt att ha den äldre, äldre generationen närvarande. Det var fint. Julaftonsnatten slutade traditionsenligt med att somna till några avsnitt Vänner nere i källaren. Vissa traditioner är för bra för att brytas. Och jag skulle väl vilja säga att hela julafton är en sådan tradition. Jag gillar julafton.
Under uppesittarkvällen med Lotta E fick vi besök av två okända personer. Vad ville de oss?
I'm dreaming of a white Christmas.
Vissa juldrömmar och julklappsönskningar verkar slå in i år. Det är helt magiskt vackert ute. Den vita julen är ett faktum och det gillar vi på bloggredaktionen. Ja. Ett snöigt kvarter sa hej till mig igår kväll och jag blev glad. Ikväll är det kvällen före den stora julaftonsdagen och det blir jag också glad över. Och tänker på sådana som ligger nära hjärtat. Och på sådana som är alldeles för långt bort från hjärtat, fastän nära. Alla juldrömmar och julklappsönskningar kan ju inte slå in, men det blir i alla fall en vit jul.
Åh, jag längtar så!
Det går liksom inte att komma ifrån den stolta känslan över detta vackra hus. Tomtarna trivs och byggherrarna är nöjda.
Ute faller snö. I koppen finns glögg. Ur högtalarna spelas Nat, Bing och Frank. I kylen står fudge och annan chokladskapelse. Och i rummet bredvid sitter ett par och jobbar med revymaterial. Nåja, nästintill julefrid.
Jag och min kära vän B har vandrat omkring på stadens gator och torg halva dagen och det var riktigt mysigt. Vilken bra stadsdag. Jag tror inte folket hade fattat att affärerna var öppna idag och det var trevligt för oss som fattat, liksom. Nu är jag redo och klar för julafton och dess efterföljande dagar. Jag längtar som ett barn. Längt, längt!
Ute faller snö. I koppen finns glögg. Ur högtalarna spelas Nat, Bing och Frank. I kylen står fudge och annan chokladskapelse. Och i rummet bredvid sitter ett par och jobbar med revymaterial. Nåja, nästintill julefrid.
Jag och min kära vän B har vandrat omkring på stadens gator och torg halva dagen och det var riktigt mysigt. Vilken bra stadsdag. Jag tror inte folket hade fattat att affärerna var öppna idag och det var trevligt för oss som fattat, liksom. Nu är jag redo och klar för julafton och dess efterföljande dagar. Jag längtar som ett barn. Längt, längt!
Årets första, och troligen bästa, julklapp.
Jag har fått årets första julklapp ikväll. Och mycket troligt även årets bästa julklapp. Helt i linje med vad som sägs vara Årets julklapp - En upplevelse. Där står jag i mitt kök och försöker rädda en bränd kaka med lite glasyr då jag hör något oljud utanför mitt fönster. "Barn", tänker jag. Hör sedan ljudet en gång till och det låter som mitt eget namn. Går ut på balkongen och mycket riktigt är det barn som skriker, men inte kunde jag tro att det var mina 15 gymnastbarn!
Uppradade står de nedanför min balkong och inte någon Puff så långt ögat kan nå. Sedan stormar de min lägenhet och berättar att vi ska äta tacos följt av en massa fika. Jag får order om att inte göra något alls under hela kvällen. De hackar och skivar och diskar och dukar. Så himla söta! Vi äter och myser, ser gympafilm och kör några omgångar Twister. En mycket fin kväll och mitt mammahjärta är alldeles varmt.
Ja, inte nog med en fin kväll, de ger mig en fin present också. Det ska synas vem som är mamma i familjen. Själva är de alla märkta med "barn". Åh, mamma är rörd.
Uppradade står de nedanför min balkong och inte någon Puff så långt ögat kan nå. Sedan stormar de min lägenhet och berättar att vi ska äta tacos följt av en massa fika. Jag får order om att inte göra något alls under hela kvällen. De hackar och skivar och diskar och dukar. Så himla söta! Vi äter och myser, ser gympafilm och kör några omgångar Twister. En mycket fin kväll och mitt mammahjärta är alldeles varmt.
Ja, inte nog med en fin kväll, de ger mig en fin present också. Det ska synas vem som är mamma i familjen. Själva är de alla märkta med "barn". Åh, mamma är rörd.
GOD JUL FAMILJEN!
Julen är här!
Syster har anlänt till staden och det är alltid den officiella julhelgsstarten. Vi har hunnit med att köpa julklappar, slå in julklappar, klä tallen, baka lussebullar, bygga pepparkakshus, dricka julmust och somna till en film i källaren. Undertecknad har även roat familjen med att sjunga julsånger på finska. En mycket uppskattad programpunkt.
Ikväll kommer Puff över med middag och det blir en kväll i lugnt tema. Jag ska slänga ihop en kladdkaka tror jag och borde även gå och köpa lite glögg. Jaa, det ska jag. God Jul!
Ikväll kommer Puff över med middag och det blir en kväll i lugnt tema. Jag ska slänga ihop en kladdkaka tror jag och borde även gå och köpa lite glögg. Jaa, det ska jag. God Jul!
Ett litet smakprov bara:
Paus.
Terminens sista träning ikväll. Min första tanke är att det ska bli lite skönt med en paus. Men redan sekunden efter funderar jag på nästa termin, som jag tror kommer bli riktigt bra. Det blir fler gymnaster under vingarna och det ser jag verkligen fram emot. Men det bästa av allt kommer nog att bli Comebacken. Tränarlaget. Det kommer bli den bästa möjliga avslutningen. Ojoj vad det ska slitas och tränas. Jisses, måste ju ta mig i en gymnastikdräkt igen. Jag riktigt längtar efter alla blåmärken och sträckningar och diverse andra krämpor. Det ligger någonting självdestruktivt i kärleken till gymnastiken. Åh, vad jag längtar! Men nu först, en liten paus.
Och precis nu ska jag lägga mig i sängen och läsa tidningen. Jag känner mig som min pappa när jag gör det. Men det går väl bra? Avslutar med en nostalgitripp:
Och precis nu ska jag lägga mig i sängen och läsa tidningen. Jag känner mig som min pappa när jag gör det. Men det går väl bra? Avslutar med en nostalgitripp:
Jarå, Coach M längst ut till vänster. Back in the days. Dit ska vi igen.
Dagens outfit:
- Städtofs och joggingbrallor.
Nu har jag städat, äntligenäntligenäntligen tog jag mig tid att göra det. Livet känns genast bättre. Jag gillar städade ytor. Nästa stopp bara måste bli gymmet. Jag känner att jag vill springa lite. I alla fall lunka. Vädret är väldigt odecembrigt och jag tror jag sparar stadsvandring till syster kommer hem. Sen är det ju enligt almanackan torsdag och torsdag är träningsdag och träningsdag är planeringsdag.
Hej torsdag. Jag är inte på lika dåligt humör idag.
Nu har jag städat, äntligenäntligenäntligen tog jag mig tid att göra det. Livet känns genast bättre. Jag gillar städade ytor. Nästa stopp bara måste bli gymmet. Jag känner att jag vill springa lite. I alla fall lunka. Vädret är väldigt odecembrigt och jag tror jag sparar stadsvandring till syster kommer hem. Sen är det ju enligt almanackan torsdag och torsdag är träningsdag och träningsdag är planeringsdag.
Hej torsdag. Jag är inte på lika dåligt humör idag.
Några glas vin och några koppar glögg.
Några glas vin och några koppar glögg. Lite julgodis och trivsamt sällskap. Det var helt klart helt rätt medicin för att hamna på rätt sida igen. Jag kommer aldrig sluta vara besviken över det stora misslyckandet, men vi sitter i alla fall alla i samma båt och nog fan ska vi ro i hamn den. Ouf.
Nu fick jag lekpepp och blev planeringssugen. Då är det lika bra att ta tag i det. Jag gillar ju ändå natten och kan lika gärna vara vaken ett tag till. Morgondagen får bli vad den vill. Men i mitt huvud har jag tänkt ungefär dammsuga, gymma, vandra omkring i staden, plugga och sista träningen med Familjen.
Åh, Familjen...
Nu fick jag lekpepp och blev planeringssugen. Då är det lika bra att ta tag i det. Jag gillar ju ändå natten och kan lika gärna vara vaken ett tag till. Morgondagen får bli vad den vill. Men i mitt huvud har jag tänkt ungefär dammsuga, gymma, vandra omkring i staden, plugga och sista träningen med Familjen.
Åh, Familjen...
Från vårt fönster.
Nu känns livet lite bättre. Jarå. Efter att ha dammtorkat varje vrå och styrt upp kvällens julhäng känner jag igen mig själv lite mer. Nu ska jag promenera ut i regnet för att lösa dammsugarproblemet samt inhandla lite glögg till kvällen. Pepp upp! Vi har ju faktiskt kvarterets, kanske till och med stadens, finaste och mysigaste köksfönster.
Och det regnar ute också.
Varför kan saker och ting inte bara funka?! Så här en vecka innan julafton också. Här har jag plockat fram hela städskåpet och är redo att röja upp denna otroligt skitiga lägenhet som jag nästan gråtit över i dagarna och så går inte luckan på dammsugaren igen. Filtret, som jag äntligen kom ihåg att köpa, passar inte riktigt och det verkar som om en del saknas. Jag är på mitt nästan mest opeppade humör. Då klarar jag inte av sådant.
Det är inge roligt! Jag hatar pessimistjag. Särskilt så här i juletid. Det är INTE okej.
Det är inge roligt! Jag hatar pessimistjag. Särskilt så här i juletid. Det är INTE okej.
Senaste nytt.
Jag har utslag över hela armarna, kåda på fingrarna och barr i tröjan, men jag tror att granen står nu. Eventuellt. Den som rör den får aldrig mer sätta sin fot här.
Vad är det för fel på regeringen?
Jag ger upp. Det går inte att räta upp granen. Jag är beredd att hålla med Rudolf och skylla på regeringen. Julgransfoten är trasig och skev och granen barrar. Vems fel kan det egentligen vara? Nu drar jag iväg och tränar i stället. Hela min arm är full att granutslag och jag orkar bara inte mer.
Hallå, holiday spirit, kan du komma tillbaka?!
Hallå, holiday spirit, kan du komma tillbaka?!
Den där granen.
- Julgransfoten är trasig. Monterar i alla fall granen provisoriskt.
- Byter julgransfot, men den nya verkar vara för en plastgran då det inte finns plats för vatten någonstans. Provar i alla fall.
- Pyntar granen. Ljusslingan är glapp, men lyckas lokalisera lampan som ej är åtskruvad.
- Ska tända granen på morgonen, men ljusslingan vill inte. Extralampan får rycka in och enträget detektivarbete hittar den trasiga.
- Tar beslutet att byta tillbaka till den trasiga foten som i alla fall ger vatten, granen barrar mycket nu alltså.
- Vaknar upp och ser att granen valt att tippa in mot väggen.
Men den är ju så himla fin! Granen, vad vill du oss?! Snart ger jag upp.
Jag sprang ingenting.
Stressad och orolig och med ojämna hjärtslag. Det blir knappast mycket sömn inatt och nästa. Det finns inte i världen att jag misslyckas en gång till. Då måste jag ändra hela min framtidsplan. Och vad ska det då bli av mig? Näe. Nu är det dags att ta fram extrareservenergin. Finns det någon sådan? Man kan ju i alla fall hoppas. Dock tveksamt med tanke på att jag somnade på soffan och glömde bort att laga middag förrän sent och då var det för sent för att springa bort allt och kanske ikapp lite energi. Ingen bra början.
Pu. Ouf. Det här var ju märkligt. Några timmar arbetsdag till innan vila. Bloggkontoret stänger.
Pu. Ouf. Det här var ju märkligt. Några timmar arbetsdag till innan vila. Bloggkontoret stänger.
Jävla loser.
Fanfanfanfan! Jag visste det, men är ändå sjukt förbannad. Årets misslyckande och sådant klarar jag bara inte av. För mitt egos skull. Jag har ingen energi till revansch. Går redan på sparlåga och extraenergin använder jag upp till annat. Är sjukt trött eftersom jag inte kunde somna igår, men ändå sugen på att dra iväg till löpbandet och bara springa bort allt. Bort med allt. Åh. Om du kunde höra mig skulle du höra mig sucka djupt och väldigt irriterat.
Vart tog den glada måndagen vägen?
Krigsskador.
Det är allmänt känt att he kosta å va me. Sanna mina ord! Helgen har fört med sig tre krigsskador. En från varje dag. Ett blåmärke från fredagskvällen. Hoppsan. En brännblåsa från lördagskvällen. Smält socker är varmt, det är sant det som står på paketet. Ett köttsår från söndagskvällen. Jag slant med morakniven när jag skulle tälja till granstammen. Damn it.
Vad jag vill säga med detta, gott folk, är att ni ska vara försiktiga i livet. Vardagen är farlig.
Måndag morgon och en fin känsla i kroppen.
Måndag morgon och nu ska vi titta lite i backspegeln. Fast bara till helgen som gick, för det var minsann en helg i toppklass. Fredagen kunde pricka av det bästa av det bästa. Julpyssel och annan lek, träning och sedan hoppade Räddningspatrullen på Finlandsfärjan tillsammans med några andra resenärer. Åh herregud vilken pangkväll. Det var drinkar och dans och underbart sällskap. Så himla fint. Jaarå.
Lördagen var väl inte riktigt en dag som gick till världshistorien som dagen av produktivitet. Inte förrän vid kvällningen då det helt plötsligt blev dagen som vi tog revansch mot pepparkakshuset. Och vilket fantastiskt hus det blev! Sedan blev det Sunes Jul. Rudolf in my heart.
En lyckad julavslutning på söndagskvällen gav mig lycka i kroppen och jag sjöng julsånger hela vägen hem till en Roomie som var redo att klä granen. Åh, den granen. Nu är det så mycket jul i vårt hus så det går knappt att förstå.
Måndag morgon och jag har en fin känsla i kroppen. Den här veckan får gärna gå saaakta.
Lördagen var väl inte riktigt en dag som gick till världshistorien som dagen av produktivitet. Inte förrän vid kvällningen då det helt plötsligt blev dagen som vi tog revansch mot pepparkakshuset. Och vilket fantastiskt hus det blev! Sedan blev det Sunes Jul. Rudolf in my heart.
En lyckad julavslutning på söndagskvällen gav mig lycka i kroppen och jag sjöng julsånger hela vägen hem till en Roomie som var redo att klä granen. Åh, den granen. Nu är det så mycket jul i vårt hus så det går knappt att förstå.
Måndag morgon och jag har en fin känsla i kroppen. Den här veckan får gärna gå saaakta.
Uttryck vi minns.
Sättet att tala och uttryck man använder går i trender, precis som valet att använda eller inte använda snowjoggings. Ni är med mig? Härom dagen hörde jag ett sådant härligt uttryck från förr - Glöm din dröm.
Detta uttryck var inne för många herrans år sedan. I min värld i alla fall. Min systers dåvarande pojkvän använde sig ofta av detta coola uttryck. Han var en surfarkille, hade bandana och var grym på gymnastik. Inte konstigt att detta uttryck blev coolt, så cool som han var.
Glöm din dröm. Lite lagom kaxigt så där. Kanske något att börja använda igen?
Snömannen Froste.
Idag ska jag pypypyssla med Päpäpärlan! Jag själv ser väldigt mycket fram emot det. Skulle även vara en fin dag för snögubbsbygge. Det är ju värsta klibbsnön! En gång gjorde jag och Pärlan denna snöman:
En bra kvinna reder sig själv.
Jag visste att verktygslådan skulle komma till stor nytta en vacker dag. Den vackra dagen är idag. Förstå vilket antiklimax när jag äntligen fått granen att stå rakt och inser att julgransfoten läcker vatten. Damn it. Vilken tur då att min pappa lärt mig att en bra kvinna reder sig själv och utrustat mig med en ordentlig verktygslåda. Än en gång fick jag det klart för mig att tejp är världens bästa uppfinning. Efter lite meck under granen tror jag i alla fall att jag lyckats med en provisorisk lagning. En plåt fick rycka in också.
Nu är det dock långa dagar av väntan tills det är pynttime, för att uttrycka sig som Rudolf. Ända till söndag måste jag vänta. Men Roomie säger sig ha gått lös på julgranspyntet på IKEA och det låter ju helt klart lovande.
Nu är det dock långa dagar av väntan tills det är pynttime, för att uttrycka sig som Rudolf. Ända till söndag måste jag vänta. Men Roomie säger sig ha gått lös på julgranspyntet på IKEA och det låter ju helt klart lovande.
God natt granen, vi ses imorn!
Julen ÄR god. Så himla god. Och fin.
Det här är magiskt. Det här är helt magiskt. Jag har gått omkring hela dagen med ett stort leende på läpparna, nästan lite så där störigt, och bara massor med kärlek i kroppen. I die. Jag har inhandlat min första egna julegran och gett mig själv ett vuxenpoäng. Åh, så mycket kärlek. Jag älskar livet. Hallelulja!
Och när jag tror att livet inte kan bli bättre kommer jag på att jag har Sunes Jul i VHSen (ja, det är sant, VHS). I love life! God Jul! Jättemångautropstecken!
Och när jag tror att livet inte kan bli bättre kommer jag på att jag har Sunes Jul i VHSen (ja, det är sant, VHS). I love life! God Jul! Jättemångautropstecken!
Barngran. Granbarn. Gren?
Jag ska bli med barn. Nej. Jag är en gran. Neej! Jag ska bli med gran för att jag är ett barn.
Hemma i mitt riktiga (och enligt min pappa egentligen mitt enda) hem har vi alltid tall. Det är magiskt. Förra året nådde vi faktiskt toppen av talleliten med den största tall jag sett. De har en tendens att vara lite glesa och mesiga ibland, de små tallarna, men förra året var vi tvungna att köpa nytt julpynt för att tallen var så stor. Och det var inte igår vi gjorde det, liksom. Familjen som pyntar med morfars gamla kulor. Ja, alltså, julgranskulor. Jisses! Men alltså, nu skulle faktiskt det här handla om att jag ska köpa en gran idag. En gran blir det till detta hushåll, eftersom man måste vara en sådan specialist som min kära mor för att få tag på the good stuff, det vill säga en tall.
Ah! Gran till vårt hem. Förhoppningsvis innan skymningen (vilket är ganska snart vid denna nordliga breddgrad). Fortsättning följer och så länge så bjuder jag på en tallvisning.
Hemma i mitt riktiga (och enligt min pappa egentligen mitt enda) hem har vi alltid tall. Det är magiskt. Förra året nådde vi faktiskt toppen av talleliten med den största tall jag sett. De har en tendens att vara lite glesa och mesiga ibland, de små tallarna, men förra året var vi tvungna att köpa nytt julpynt för att tallen var så stor. Och det var inte igår vi gjorde det, liksom. Familjen som pyntar med morfars gamla kulor. Ja, alltså, julgranskulor. Jisses! Men alltså, nu skulle faktiskt det här handla om att jag ska köpa en gran idag. En gran blir det till detta hushåll, eftersom man måste vara en sådan specialist som min kära mor för att få tag på the good stuff, det vill säga en tall.
Ah! Gran till vårt hem. Förhoppningsvis innan skymningen (vilket är ganska snart vid denna nordliga breddgrad). Fortsättning följer och så länge så bjuder jag på en tallvisning.
Äre Sunetajm?
Skinka - griljerad.
Vört - tinad.
Pyrre - på.
Ljus - överallt.
Är det månne Sunetajm nu? Det kan vara så.
Vört - tinad.
Pyrre - på.
Ljus - överallt.
Är det månne Sunetajm nu? Det kan vara så.
Malin - betyder trofast.
"Malin, den trogna kvinnan från Magdala eller Strömstad eller Stockholm - symbol för kärlek som håller även utan stora passioner. Ledarbegåvning, snabb i tanke och gärning. Ordning och reda för det mesta - med gudskelov inte alltid!"
Och dagen till ära klär de alla kungligheterna upp sig till tänderna. Och landets finaste hovmästare har sedan länge planerat denna kvällen in i minsta detalj. Det är så man blir lite rörd. Allt för mig och de uppskattningsvis 48 484 andra Malinarna i detta långa land. Vilket fantastiskt firande. Trevligt för oss, ju.
Dock inte lika kul att heta Malin i ett land som Frankrike, där ordet står för alla dess former av elakhet och slughet. Ja till och med Djävulen, himself. På Cypern trodde invånarna att jag hette "hår" och Indierna jag jobbade med hade stora svårigheter att uttala detta vackra namn. I flera veckor gick jag under namnet "Molly" i stället. Men Kung Carl XVI Gustaf han vet att fira denna Malins dag med pompa och ståt. Det gillar jag.
Och dagen till ära klär de alla kungligheterna upp sig till tänderna. Och landets finaste hovmästare har sedan länge planerat denna kvällen in i minsta detalj. Det är så man blir lite rörd. Allt för mig och de uppskattningsvis 48 484 andra Malinarna i detta långa land. Vilket fantastiskt firande. Trevligt för oss, ju.
Dock inte lika kul att heta Malin i ett land som Frankrike, där ordet står för alla dess former av elakhet och slughet. Ja till och med Djävulen, himself. På Cypern trodde invånarna att jag hette "hår" och Indierna jag jobbade med hade stora svårigheter att uttala detta vackra namn. I flera veckor gick jag under namnet "Molly" i stället. Men Kung Carl XVI Gustaf han vet att fira denna Malins dag med pompa och ståt. Det gillar jag.
Det är slut på "min magnetremsa är trasig".
Igår när jag kom hem låg mitt nya VISA-kort och väntade på mig. Jag blev så glad. Nu slipper jag förklara, vareviga gång, att magnetremsan är trasig. Och det till trots se kassörskan dra det i sin egen kortläsare. "Den är trasig" sa jag ju. Det är det slut på nu. Dessutom jag är ganska så säker på att jag har världens snyggaste VISA-kort. För ingen kan nog vara så mycket snyggare än vi. Då. Åh, det är så fint. Jag blir nästan lite rörd och vill bara sitta och titta på det. Titta!
Passion.
Vissa saker är bara sådär trivsamma. Det går liksom inte att sätta fingret på det. Det spelar ingen roll hur slitsamt och jobbigt och krävande det är. Det är ändå likt syre. Gör att jag kan andas. Trots att det ibland nästan kväver mig. Men i slutändan är det ändå alltid mitt syre. Jag kan inte riktigt förklara för någon som står utanför. Men utan mitt syre kan jag helt enkelt inte andas. Vem kan det? Och hur kan det vara så jävla tillfredsställande att stå och snurra och snurra och lyfta och trycka? Ja, det är oklart. Det är liksom en kombo av en massa bra.
Det ska pysslas i stugan.
Idag var dagen som jag skulle julklappshandla. Idag var även dagen då jag utsåg mig själv till årets sämsta julklappshandlare. Jag kom hem med diverse pysselredskap och två klädesplagg till mig själv. Det var ju inte riktigt vad som stod på listan som jag inte ens hade. Alltså, jag tror faktiskt att det var just det som var problemet, att jag inte hade någon lista. Helt omöjligt att lyckas utan en lista. Ikväll blir det julklappskonferens över telefonlinjen med syster och någon dag framöver får jag göra ett nytt försök.
Appropå nya försök så blir det förmodligen ett sådant på lördag vad gäller pepparkakshusbygge. Tills dess ska jag lusläsa avhandlingar om hur man smälter socker. Alternativt investera i ett superlim. Men innan revanschen ska jag pyssla med Pärlorna. Frågan är ju vem som kommer att tycka det är roligast. De? Eller jag?
Appropå nya försök så blir det förmodligen ett sådant på lördag vad gäller pepparkakshusbygge. Tills dess ska jag lusläsa avhandlingar om hur man smälter socker. Alternativt investera i ett superlim. Men innan revanschen ska jag pyssla med Pärlorna. Frågan är ju vem som kommer att tycka det är roligast. De? Eller jag?
Efterkrigstiden.
Näe, fy fan alltså. Så jävla dåligt. Nu ska jag läsa tidningen och dricka kaffe. Bara det. Tänker inte ta itu med något annat på en timme eller två. Tävlingsfixet får vänta. Kanske tar mig ner på stan och letar ett par vinterskor. Kanske tar mig iväg till löpbandet. Jag bestämmer. Tack och hej, opeppad tjej.
Så är det.
Det är ett faktum. Jag kommer inte att gå och lägga mig i tid ikväll. Och jag har inte duschat än. Det är illa.
Smurf mig.
Årets lamaste träningspass avklarat. Det får nog knappt kallas träningspass. Men jag sprang i alla fall snabbt i trettio minuter och det var riktigt skönt. Bestämde mig sedan för att det där guldkortet definitivt är årets bästa köp. Nu ska jag dricka julmust och äta naturgodis. Tillsammans med min vän, grammatikboken. Känner mig för övrigt som en vissnad blomma. Inte vattnad. Har inte fått tillräckligt med solljus. Står på fel plats. Ja, vissnad blomma helt enkelt. Lite blue, som man ju kan säga.
Perfektionisten talar ut.
Fingrar eller isbitar? Det är lite oklart. Subjonctif présent eller présent indicatif? Det är också väldigt oklart.
Perfektionisten vill helst bara lägga sig ner och gråta. Hon vet att det är lönlöst, men ändå. Hon vet också att hon ska gå in med en positiv inställning till allt hon gör, för att det ska bli perfekt, men den här gången finns det inte på någon världskarta att hon kommer att uppnå perfektion. Hon försöker låtsas som att hon inte bryr sig, men det går bara halvbra. Och vad tycker hon om saker som är halvbra? Illa. Perfektionisten är inte i sitt esse, men hon lever efter mottot "Suck it up and do it!" så det är inte så mycket att göra åt saken. Kanske hoppas på att gud finns.
Hej. Jag är perfektionist. Och även en sköldpadda (tydligen).
Perfektionisten vill helst bara lägga sig ner och gråta. Hon vet att det är lönlöst, men ändå. Hon vet också att hon ska gå in med en positiv inställning till allt hon gör, för att det ska bli perfekt, men den här gången finns det inte på någon världskarta att hon kommer att uppnå perfektion. Hon försöker låtsas som att hon inte bryr sig, men det går bara halvbra. Och vad tycker hon om saker som är halvbra? Illa. Perfektionisten är inte i sitt esse, men hon lever efter mottot "Suck it up and do it!" så det är inte så mycket att göra åt saken. Kanske hoppas på att gud finns.
Hej. Jag är perfektionist. Och även en sköldpadda (tydligen).
Klagomuren. Inget inlägg för mamma.
Mitt i julmyset blev jag på tokdåligt humör. Så sjukt jävla less! Nu lägger jag ner hela jävla skiten. Hejdå med allt bara. Varför göra något jag inte är bra på eller ens får belöning för?! Jag blir galen, galen, galen! På lördag, klockan 13.01 ska jag bara njuta av livet, om än det gått åt helvete. Sen är det bara några måstemoment kvar. Lite tävling, lite avslutning och en 800ordstenta. Sen följer bara dagar av frihet och julefrid och slippa måsten. Fantastiskt.
Fram tills dess är det bara att andas. Och äta vört. Rent spontant känner jag även;
Men det går ju så klart inte. Nej. Äh, det tar vi igen när gänget är samlat. Och ja, äh. Så illa är det väl ändå inte. Men en klagomur är vad varje sund människa behöver ibland. När vardagen inte klickar. När folk bara är i otakt. När minttuflaskan stått och dammat för länge. Eller jag menar. Ja... Du vet. Typ.
Fram tills dess är det bara att andas. Och äta vört. Rent spontant känner jag även;
Men det går ju så klart inte. Nej. Äh, det tar vi igen när gänget är samlat. Och ja, äh. Så illa är det väl ändå inte. Men en klagomur är vad varje sund människa behöver ibland. När vardagen inte klickar. När folk bara är i otakt. När minttuflaskan stått och dammat för länge. Eller jag menar. Ja... Du vet. Typ.
Julkalender varje morgon nollsjufemton.
Angenämt.
Jag och mitt lag.
Det går inte bra för mitt lag idag. Grammatiken går knappt framåt och ute regnar det. Nästan inne också. Det enda bra är apelsinen som hänger i fönstret. Dagens julpyssel. Den doftar ljuvligt. Vackert. Om en doft nu kan vara vacker?
Vittorio Gassmann.
"Anständighet avgörs oftast enbart av belysningen."
Jag skulle vilja påstå att vi är beredda att skriva under på det. Det är inte för inte vi brukar köra med taktiken "äh, det är ändå mörkt ute". Och nog är det väl ändå alltid väldigt anständig belysning där vi svassar omkring? Jag skulle vilja påstå det. Himmel. Det var alldeles för länge sedan jag var ute i anständig belysning och gjorde anständiga grejer. För det gör vi minsann alltid. Vilka jäkla pinglor jag hamnat på bild med. Anständiga minsann.
Jag skulle vilja påstå att vi är beredda att skriva under på det. Det är inte för inte vi brukar köra med taktiken "äh, det är ändå mörkt ute". Och nog är det väl ändå alltid väldigt anständig belysning där vi svassar omkring? Jag skulle vilja påstå det. Himmel. Det var alldeles för länge sedan jag var ute i anständig belysning och gjorde anständiga grejer. För det gör vi minsann alltid. Vilka jäkla pinglor jag hamnat på bild med. Anständiga minsann.
Varför smälte inte sockret?
Nu ska jag berätta för er, det som jag egentligen inte borde berätta för någon. Men jag gör det ändå. Det är våra misstag som gör oss till bättre människor. Right? Så här var det. Ett pepparkakshus skulle bli till. Men...
- Båda takdelarna hade gått sönder i paketet. Inte ett världsproblem, tänkte vi. Det fixar vi när vi limmar ihop det.
- Malin råkar förstöra en takdel som nu är i tre delar. Stämningen är trots detta positiv och vi tror att vi ska kunna lösa även detta problem.
- Ingen ättika till glasyren. Äh, det går lika bra utan. Och det gjorde det faktiskt, hyfsat.
- Sockret smälter inte. Varför? Är det Erik som är sämst (skulle kunna vara)?
- Malin tar sig an sockret. Men nej, det smälter inte.
- Krissamtal till rutinerad systeryster. Får diverse tips och provar dessa. Dock utan resultat.
- Äh, ingen ska ändå äta huset. Lim går lika bra. "För papper, foto och läder mm." Med mera är inte lika med pepparkakshus, kan jag berätta. En vägg går sönder.
- Nu gäller det att bli kreativa. En flaska honung får rycka in, men även detta utan resultat.
- Vid det här laget är klockan långt över midnatt och vi är faktiskt ganska trötta efter att ha bakat hundra lussebullar.
- Något som skulle kunna identifieras som pepparkakshusruiner ligger i papperskorgen.
Säg inte att vi inte försökte i alla fall! Revanschlusten är enorm.
Det är officiellt nu.
Nu är det officiellt. Det är den första i december och äntligen, äntligen, äntligen är det juligen. Första advent firade jag in med att bjuda bröderna, deras fruar, Minipärlan och en Spindelman på fika. Kvalitetstid av bästa slag. Sen kröp jag upp i soffan med mor och far och de fick en påse lussebullar i förstaadventpresent.
Har varit upp sedan gryningstid nu och självklart sett julkalendern. Jag känner mig positiv. Henrik Dorsin med ett äggskal på huvudet tycker jag känns lovande och det verkar ju vara en spännande saga. Välkommen julen.
Observera! Nedan visade pepparkakshus har inte bakats i år. Pepparkakshusbakningen i lördags är en helt annan historia som slutade i total katastrof mitt i natten. Men det tar vi kanske en annan gång.
Har varit upp sedan gryningstid nu och självklart sett julkalendern. Jag känner mig positiv. Henrik Dorsin med ett äggskal på huvudet tycker jag känns lovande och det verkar ju vara en spännande saga. Välkommen julen.
Observera! Nedan visade pepparkakshus har inte bakats i år. Pepparkakshusbakningen i lördags är en helt annan historia som slutade i total katastrof mitt i natten. Men det tar vi kanske en annan gång.