Dagens hyllning.
Hopp.
Det här är också ett hopp. Fast ett helt annat typ av hopp.
Sol och träning.
Upp och ner. Hit och dit. Igår gjorde jag lite flickisar. Lite sol och träning. Det funkar rätt bra det.
Som medicin för själen.
En Påskhälsning.
Jag telefonvägrar, så skit i att ringa mig.
Äntligen, Valio!
Dottern Inget.
En dotter: Jag vet inte.
En moder: Är du fortfarande lika ledsen?
En dotter: Jag är ingenting.
Ibland är det bara trassligt.
Vad jag gör.
Jag ser på Antikrundan.
Jag skriver på engelska.
Jag försöker lösa grammatikproblem.
Jag lyssnar på radiosporten eftersom de inte spelar någon musik.
Jag har fint folk omkring mig, eller långt ifrån mig, som visar fina sidor.
Jag har blivit barn.
Jag har blivit ett barn igen. Det är ju konstigt.
Jag som alltid säger att jag vill vara ett barn trivs inte alls. Jag har bara de dåliga barnsidorna.
Inga kommentarer.
Dirrot.
Mellandirro.
Bollen är i rullning, so to speak...
Grå och hitta på.
Till och med P. Swayze kan dö.
Nej, inget kanske, det är filmvärldens bästa slutscen. Alla kategorier.
Hemma på min gata i stan.
Hemma på min gata i stan, där bor en kille som jag beundrar. Jag skulle gissa att han är cirka tio år gammal. Sedan snön föll förra veckan har han varit ute i princip varje dag. Det började med att han åkte skidor här på kullen utanför. Första åket var lite svajigt och han stupade ner i snön. Killen sprattlade lite med skidor och stavar, men kämpade sig upp. Några åk senare var han stabil och jag observerade inga fler fall.
Härom dagen bytte han skidorna mot en bräda. På samma sätt där började det med lite svajiga åk och näsan i snön, men igår kväll hade han verkligen fått kläm på brädåkningen också. Jag beundrar den här killen för att han är ute i friska luften kväll efter kväll och verkar vara en sann kämpe som inte ger upp.
Jag vill också vara som killen på kullen. Lekfull och en kämpe. Kullen, det är den ni ser på bilden.
Dagens; WHAT?!
Kvinnan som tyckte och Mannen som tipsade.
Kvinna: Men asså, ja tyck som int om när man se typ sjutton plagg som är samma, liksom massproducerade.
Min tanke: Varför är du då inne på H&M?
Hört på Stadsbiblioteket idag;
Man: Jag tycker faktiskt, med tanke på oss lite äldre, att ni borde ha läsglasögon vid varje dator.
Min tanke: Varför ska biblioteket stå för folks synfel?
Kvinnan tyckte och mannen tipsade. Själv undrar jag och konstaterar i alla fall att det är schyst att man faktiskt får tycka och tänka och tipsa precis som man vill.
Något nytt.
Mindre kaos trodde jag. Succé trodde min mamma. Eftersom min mamma besitter så mycket mer visdom än vad jag gör så valde jag att köra på hennes linje. Så, jag hoppade på något nytt som jag inte har någon aning om hur det kommer gå, eller hur jag ska göra. Jag ska i alla fall ge det en chans och försöka att vara positiv istället för livrädd. That's that.
För övrigt är jag fascinerad över människor som är människokännare. Det är rätt häftigt tycker jag. Hur kan någon som inte känner mig känna mig bättre än vad jag känner mig? Nåja, inte riktigt känna, men pricka av många rätt. Det är häftigt.
Imorgon väntar pluggning och lunchning. Så godnatt säger jag med visdomsorden "friskt vågat, hälften vunnet".
Löjligt liksom.
Nu är det på riktigt färdigt. Alla papper är borta från mitt skrivbord. Har fått mail av min handledare. Har fått veta det slutgiltiga betyget. Verket är skickat till tryckning. Och vet du, jag är löjligt jävla stolt över mig själv!
"Tillslut" sticker i mina ögon.
1. Folk som skriver "tillslut" när de egentligen menar "till slut". "När jag tillslut fick upp korken" verkar inte logiskt på något sätt. "Tillslut" menar att stänga, försluta något. "Till slut" är frasen man använder när något äntligen har skett.
2. Folk som använder sig av uttrycket "som sagt" vid helt fel tillfällen. För att få tillåtelse att använda detta uttryck måste man ha nämnt ämnet tidigare. Det förstår väl vem som helst? Detta är inte ett uttryck som kan användas löst och hejvilt hur som helst. "Jag har som sagt ätit glass idag." NEJ! Jag har inte sagt det förut. Det är alltså fel, fel, fel!
Det finns så många språkliga brister som jag stör mig på. Och det finns så många språkliga fel jag gör själv. För att jag gillar det. Att skriva så. Liks. Korta meningar is the shit. Kanske sticker min stil att skriva i ögonen på andra, men då går det väl jämnt upp då, för "tillslut" och "som sagt" sticker likt saltvatten i mina ögon.
Kasta hårda saker.
Pärlan: Men jag vill kasta hårda saker.
Jag: Varför då?
Pärlan: För att jag vill det.
Jag vill också kasta hårda saker när jag är ledsen och arg. Men det sa jag inte till Pärlan.
Vad Grey's har lärt mig.
Nu har vi, som nämnt tidigare, börjat kika Grey's. Vi gillar det. Och Grey's är inte bara underhållande, utan även informerande. Detta är bara ett axplock av vad jag lärt mig av denna fantastiska serie:
- Passion ger ork.
- En man kan ha en äggstock.
- Även så tjusiga män som McTjusig själv kan få minuspoäng.
- Men behöver inte nödvändigtvis dö om man sväljer sina nycklar.
- Sjukhus verkar inte så farliga ändå, det verkar vara en rätt bra plats. Denna känsla kan dock ha att göra med att jag inte känner sjukhuslukten (usch, den lukten).
Och vi har bara sett en säsong. Jag gillare. Verklighetsflykt som på samma sätt ger insikt är både underhållande och nyttigt. Jag är en drömmare. Helt klart.
Det BÄSTA på länge.
Vi gjorde varsin snöängel också. Jag och Pärlan.
Pump it up!
Igår ringde Pärlan, 3 år, mig och sjöng Gläns över sjö och strand - gulligt!
Igår satt jag i tvättstugan och väntade på att min tvätt skulle bli torr - inte okej!
Igår hade min bilgranne lämnat en lapp på vindrutan där det stod att jag alldeles för ofta parkerar för nära honom - sorry!
Idag tog jag en megalång sovmorgon och strosade sedan omkring på stan. B var förbi här nyss och fick sig en kopp kaffe och en bulle. Snart ska jag iväg till kidsen för snölek och tältning och sen blir det Mello. Såklart Jag älskar Mello. Se och lyssna bara. Pump up the volume!