Ja, käraste, käraste värld.

Den tjugotredje födelsedagen blev till natten mot början på det tjugofjärde året. Dagen har varit väldigt fin och avslutades för ungefär en timme sedan ute på verandan med Mallan. Både det ena och det andra hann vi gå igenom. Sånt behövs ibland.

Och jag låter tankarna vandra vidare. Det är märkligt det här med födelsedagar. Sådant som annars ligger lite under mattan eller kanske står långt borta i någon städskrubb kommer liksom fram. Det behöver inte vara dåliga saker. Nej, inte alls. Från olika hörn kommer det små hälsningar som alla värmer hjärtat. Och ibland kommer det små hälsningar som bara gör en helt, totalt och fullständigt mållös. Vad säga? Ett tack räcker inte ens halvvägs alla gånger.

Ibland är ord så mycket mer än bara ord och det är nog inte riktigt någon annan än de människor som orden omfattar som kan förstå dess innebörd. Ord kan vara vackra, rörande, känslomässiga, rätt, fel. Och ibland allt på en och samma gång. Och sådant här kan så lätt komma fram på en födelsedag. Varför? Det kan man fråga sig. Kan det vara för att födelsedagen ju är självaste dagen då man hyllar livet? Och livet är precis så. Vackert, rörande, känslomässigt, rätt, fel. Och ibland allt på en och samma gång. Jag vet inte, jag. Jag bara spekulerar.

Att spekulera kring framtiden är för mig helt och fullt omöjligt. Jag kan inte i min vildaste fantasi tänka mig hur den tjugofjärde födelsedagen skulle kunna se ut. Men ett vet jag. Det tjugofjärde året kommer bli det mest spännande hittills. Inget kommer att vara sig likt och inget kommer att vara som förr. På gott och ont. Som vissa hört mig säga mer än andra, så ordnar det sig alltid. Och nu är det dags att tro på det själv också. För jag vet ju att det är så, det ordnar sig alltid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback