Nejåhnejåhnej!

Paniken är ett faktum. Ingen presentation. Klockan står på 22. Det är inte okej. Det kommer inte att gå okej imorgondag. Jag vill bara lägga mig ner och gråta. Vad göra? Que faire?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback