Vilken jäkla pangkväll vi styrde upp igår. Pensionärsgänget gjorde entré bland kidsen, för att gratis är gott, och det blev faktiskt bättre än väntat. Det gjordes en utomordentligt bra tolkning av Final Countdown och jag tror att det var där som det började spåra lite lätt. Men bara lite lätt. Spenderade ännu en kväll i någon slags eufori och med ett grymt bra sällskap. Sånt gillas. Jag gillar livet. Jag gillar spontanitet. "Man lämnar dig i tio minuter. Vad hände!?" Ibland gäller det att ha timing.

Dagens fråga ställer jag mig själv och den lyder som följer: Genom ett trettiofemgradigt Barcelona eller över en Kolbäcksbro med isvindar? 

Idag gör jag absolut ingenting och det är helt underbart. Shiny happy me!