Slängde ut mattorna på balkongen nyss. Jag blev så ivrig och ignorerade det faktum att de var smutsiga och fulla av barr och diverse skräp. Lite för lat för att orka bära ner dem och piska dem. Det blåser kanske bort, tänkte jag. Men den där Bree bor ändå inom mig, fastän hon kan verka lite frånvarande ibland. Skräpet störde mig. Ordentligt. Fortfarande lat och att ta bort alla mattor och möbler kändes inte som ett alternativ. Tur då för mig att jag är ett geni. Jag tog kort och gott och dammsög balkongen och mattorna i stället för att riva upp allt. Fyndigt. Jag tror grannarna tänkte något annat dock. Kanske något i stil med konstigt.

Nu tänkte jag slå mig ner på min nystädade balkong med ett glas vin och lite grammatik. Ännu ett genialiskt drag av mig själv, skulle jag vilja säga.