Idag var det försök nummer tre med venir de faire quelque chose, avant que + subjonctif, elle est tombée och andra, för normala människor och i viss mån även undertecknad, obegripliga saker. Till skillnad från förra gången så var jag idag helt och fullt fokuserad och vid gott mod. Jag var noggrann och försökte från hjärtat, men gick ändå från skrivsalen med en känsla av total uppgivenhet. Jag har ingen aning om det räckte till. Krona eller klave. Typ så. Jag försökte i alla fall, men börjar fundera på om jag måste tänka om i min livsplan.

Nu känner jag att det skulle vara på sin plats att slå sig ner på balkongen med en bok och glass.