Solen försvann någon gång där mitt på dagen. Jag hann aldrig ens dra ut solstolen. Deppigt. Jag känner att jag ligger back på solkontot. Lite rast blev det i stället när min bror bjöd på lunch. Tack för det. Och ja, råstekt potatis är nästan som godis! En springrast blev det i alla fall som planerat. Jag sprang till och med längre än vanligt. En lite extra runda på upploppet. Allmänt less i hjärnan lämnade jag musiken och lyssnade bara till vind, vatten och kranarna i hamnen. I like. Fantastiska plats på jorden.

Nu stämplar jag in på kvällspasset och öppnade just ett dokument som visst är 30 sidor långt. Eller kort. Det beror på hur man ser på det. Någon timme tänkte jag ägna åt det och sen njuta av några sidor bokläsning, Tillsammans är man mindre ensam. Briljant verk.

God natt för er som går och lägger er. Trevlig arbetsdag för er som kliver in på kvällsskiftet.