När man kliver upp klockan sju en dag då man inte har en endaste lite plan planerad blir dagen väldans lång. Och särskilt när det råkar sig så att dagen är självaste dan före dopparedan - dagen som är allmänt känd som extra lång.

Men det är rätt mysigt att ha massor av tid att spendera på viktiga saker som promenad i istid, bastu, dricka glögg och konversera och sjunga med lilla Trollet.

Klockan elva idag stod solen högt här på den norrländska himlen. Sen blev det mörkt igen. Om det är någon som undrar, kan jag meddela att ögonfransarna smälte när jag kom in i bastun. Tur var väl det.