Det är en konstig känsla som präglar den här dagen. Varken bra eller dålig. Mer liksom en känsla av en bubbla, en dimma. Och nu börjar det regna ute också. Känns ganska passande faktiskt.

I helgen åker Baletten till Lund på festival. Av olika anledning tackade jag nej när anmälan togs upp. Lite tråkigt. Men just nu ändå klokt. Jag hade nog inte orkat. I stället får jag igen den flygresa som stoppades av askan för några veckor sedan och åker till Stockholm för att träffa delar av familjen. Mamma och pappa. Det känns bra. Jag vill träffa dem nu.

Annars vill jag inte så mycket mer än att dagarna bara ska gå och att jag ska ta mig igenom dem och allt vad det nu innebär. Stort som smått. Skriva uppsats som på papper heter "längre skrivuppgift" men som egentligen är B-uppsats. Orka andas och bara ta allt för vad det är.

Och typ som nu, orka mig iväg på italienska.