Vad händer på elva år?
I torsdags, när vi var på Allsång i Kyrkparken, kom en kvinna fram till mig och gav mig en stor kram. "Känner du igen mig?!" Jamen det är klart att jag gjorde. Det var min mellanstadielärare, min gamla fröken. Det var elva år sedan jag kramade henne sist. Och jag tänkte lite på allt som har hänt under dessa elva år. Det är ändå ganska mycket det. Kära värld. Och ändå kan jag tänka så att "the best is yet to come". Världen har så mycket kvar att visa mig och jag tycker nog att det blir bättre och bättre år för år, trots att allt ibland så klart är helt värdelöst. Men för det mesta är det mesta rätt så värdefullt. Jag gillar världen.
Den där klänningen som jag bär när jag tittar ut över San Marino är förresten lite lik den klänning jag hade när jag kramade min fröken för elva år sedan.
Den där klänningen som jag bär när jag tittar ut över San Marino är förresten lite lik den klänning jag hade när jag kramade min fröken för elva år sedan.
Skärgårn i vårt hjärta, låt oss besjunga dig nu.
Man kan ju ha det sämre i livet. Den här dagen stänger vi igen som en bra och trevlig dag.
Det gick sjukt fort och bra att jobba. Egentligen är just det inte så sjukt, eftersom vi är ett sjukt bra gäng. Det är väl det som är sjukt. Sjukt bra. Alltså, bra jobbdag. Efter jobbet hann jag igenom halva DN innan jag slumrade till lite i en solstol. Efterjobbetslummer är en uppskattad punkt på dagen, måste jag säga. Efter slummern hoppade jag på cykeln och hälsade på hos MallanR. Först lite husesyn och sen en liten löprunda. Mycket trivsamt bland stock och sten. Men stretchade vi, MallanR? Nej, det gjorde vi ju inte! Efter årets kanske skönaste dusch möttes vi upp igen och intog platsen under trädet i parken, kyrkparken. Det vankades ju Allsång! Vi hejade och klappade och sjöng med. Underbart. Självaste MallanB gick till och med och vann lottdragningen. Grattis till mig! Fast jag gav bort min vinst till EmmaGs mamma. Hon blev lycklig och då blev jag lycklig. Så fint livet kan vara!
Ja-arå. Man kan ha det sämre i livet. Vilken trevlig dag. Jag ska avsluta den typ nu i min säng med de sista sidorna i boken jag läser. Jag säger som Kalle M: UNDERBART!
Det gick sjukt fort och bra att jobba. Egentligen är just det inte så sjukt, eftersom vi är ett sjukt bra gäng. Det är väl det som är sjukt. Sjukt bra. Alltså, bra jobbdag. Efter jobbet hann jag igenom halva DN innan jag slumrade till lite i en solstol. Efterjobbetslummer är en uppskattad punkt på dagen, måste jag säga. Efter slummern hoppade jag på cykeln och hälsade på hos MallanR. Först lite husesyn och sen en liten löprunda. Mycket trivsamt bland stock och sten. Men stretchade vi, MallanR? Nej, det gjorde vi ju inte! Efter årets kanske skönaste dusch möttes vi upp igen och intog platsen under trädet i parken, kyrkparken. Det vankades ju Allsång! Vi hejade och klappade och sjöng med. Underbart. Självaste MallanB gick till och med och vann lottdragningen. Grattis till mig! Fast jag gav bort min vinst till EmmaGs mamma. Hon blev lycklig och då blev jag lycklig. Så fint livet kan vara!
Ja-arå. Man kan ha det sämre i livet. Vilken trevlig dag. Jag ska avsluta den typ nu i min säng med de sista sidorna i boken jag läser. Jag säger som Kalle M: UNDERBART!
Vi hade i alla fall...
...INTE tur med vädret. Men trevligt ändå i trevligt sällskap. På Holmön. I går. Obotlig optimism och avsaknad av källkritik (yr sa att det skulle bli 23 grader och sol klockan 14) var anledningen till att vi hade lämnat våra jackor hemma och bara laddat väskan med sådant som bikini och shorts. Det kändes sådär passande när mannen vi hyrde cyklar av hade fårskinnsmössa. Och han jobbade inomhus. Men vi prickade ändå av några sevärdheter som denne fårskinnsmösseklädde mannen pekade ut. Resten av tiden satt vi inomhus och värmde oss med kaffe och färsk fisk. Inte så jättedumt ändå.
Men visst, jag är precis lika svensk som alla andra svenskar när det gäller väder. Det vill säga extremt väderberoende. Och nog hade vi alla önskat att vi hade haft tur med vädret. Det får gärna vara sol nästa gång. För fint är det där ute. Och återbesök görs gärna.
No bed bugs here.
På vissa ställen sovar men helt enkelt bra. Det är väl inte så svårt att förstå egentligen? Åttaåringes favoritsängkläder. Elvaåringens favoritnattlinne. Jag kommer aldrig växa upp. Därför sover jag som ett barn där. Och så blir man ju lite trött av all havsluft också.
Trivsamt.
Jag trivs. Dagarna är trvisamma. Trevliga. Grattis till mig som känner så.
Och appropå trevligheter så är det här min favoritplats här i Skärgården. Eller egentligen bara favoritvy. Jag vet inte varför, men det bara är det. Den allra finaste platsen. Kanske är det för att det påminner om barndomens dagar på väg ut till färjan och Finland med bilen full med grejer och retsamma storasyskon? Kanske är det för att det påminner om barndomens dagar när jag och vännerna satt på det där taket och vinkade till lastbilar i hopp om att de skulle tuta? Kanske är det för att det påminner om barndomens dagar när pappa hade båtverksamheten nere i småbåtshamnen och jag cyklade dit med Daimglass som vi åt tillsammans? Inte vet jag. Det är liksom bara min finaste plats.
Nu ska jag ta en löptur och sen hoppa i båten till en annan fin plats. Vad trevligt. Liksom trivsamt.
Och appropå trevligheter så är det här min favoritplats här i Skärgården. Eller egentligen bara favoritvy. Jag vet inte varför, men det bara är det. Den allra finaste platsen. Kanske är det för att det påminner om barndomens dagar på väg ut till färjan och Finland med bilen full med grejer och retsamma storasyskon? Kanske är det för att det påminner om barndomens dagar när jag och vännerna satt på det där taket och vinkade till lastbilar i hopp om att de skulle tuta? Kanske är det för att det påminner om barndomens dagar när pappa hade båtverksamheten nere i småbåtshamnen och jag cyklade dit med Daimglass som vi åt tillsammans? Inte vet jag. Det är liksom bara min finaste plats.
Nu ska jag ta en löptur och sen hoppa i båten till en annan fin plats. Vad trevligt. Liksom trivsamt.
Happy running.
Min kropp är lycklig!
Har varit i prinicip konstant illamående en vecka i sträck. Det har ju inte varit så trevligt. Inte trevligt alls faktiskt. Särskilt tråkigt tycker jag att det är när träningslusten försvinner. Inte bra. I dag kändes kroppen dock lite mer samarbetsvillig så jag tog turen ut till hamnen och trots att det blåste motvind så gick själva löpturen i medvind. Jag gillare. Sen pumpade jag ut min kropp lite mer i min fars "gym" (läs: rum med en träningscykel, en yogamatta och ett par hantlar) och nu är kroppen glad. Happy running. Happy kropp.
I kväll ska Siw och Elsie mötas upp för en bit mat. Det blir ju också happy times. Happy Friday, världen!
Har varit i prinicip konstant illamående en vecka i sträck. Det har ju inte varit så trevligt. Inte trevligt alls faktiskt. Särskilt tråkigt tycker jag att det är när träningslusten försvinner. Inte bra. I dag kändes kroppen dock lite mer samarbetsvillig så jag tog turen ut till hamnen och trots att det blåste motvind så gick själva löpturen i medvind. Jag gillare. Sen pumpade jag ut min kropp lite mer i min fars "gym" (läs: rum med en träningscykel, en yogamatta och ett par hantlar) och nu är kroppen glad. Happy running. Happy kropp.
I kväll ska Siw och Elsie mötas upp för en bit mat. Det blir ju också happy times. Happy Friday, världen!
Två tanter i Bologna. Svar nej, vi vet inget om Bolognas nattliv.
Ååå.... FANNY!
"Man är bara så van att höra Och på tredje plats: Holmsundsgymnasterna så jag blev helt chockad", sa vår kära FannyF till oss när det stod klart att hon och hennes vän Klara gick och vann Västerbottens länsfinal i "Svensktoppen nästa", som avgjordes i går kväll. Underbart! Delar av Larret var givetvis där och stöttade. Det är så vi gör det. Åh, de var så duktiga och så fina, vår fina vän och hennes fina vän.
SMS mottogs 22-juli-2010 23:45.
"Tänkte bara påminna om att jag fyller år om en kvart."
Jamen så är det ju faktiskt. GRATTIS till världens bästa syster i världen! Du får några tårtor direkt från Brasilien, bakade av min man. Enjoy!
Jamen så är det ju faktiskt. GRATTIS till världens bästa syster i världen! Du får några tårtor direkt från Brasilien, bakade av min man. Enjoy!
Alla som gillar att umgås i grupp räcker upp en hand.
Dagen lång sitter jag alldeles allena och arbetar. Det är tråkigt att vara så isolerad från människokontakt. Det är nästan så att jag blir lite galen och bygger upp ett förråd av prat som bara måste ut sen. I går var dagens höjdpunkt schweizaren som ringde och småpratade. Jag ville nästan inte lägga på. I dag har det ringt TVÅ personer. Så gissa om jag är glad att det i kväll ska umgås i grupp. Och inte vilken grupp som helst. Så klart. THE grupp. THE Larre. Vi ska heja på vår kära gruppmedlem FannyF som ska sjunga, och vinna tycker jag, för hela stora staden. Det är sommar i city och vi är där. Larret är mig kär.
Festligt folk.
Festligt folk.
Good old friends.
Det är helt ofattbart hur man kan vakna på så dåligt humör som jag gjorde i går. Jag antar att en natt med illamående var boven. Blev i alla fall på bättre humör framåt kvällen och somnade alldeles för sent på riktigt bra humör. Kvällen bjöd på plockmat, oldies but goldies-vänner och så sjukt mycket skvaller. Det är ju fantastiskt med tjejskvaller. Det är så härligt när det blir så där hönsgårdsljudnivå på det hela. Sen skulle vi på det sedvanliga Trex, men näe. Jättejättelång kö och det där med att planka in känns det som att vi redan har klarat av. Vi hamnade i stället på en uteservering med så sjukt bra musik. I die. Det bara staplades 80- och 90-talshits den ena på den andra. Det var fint. Jag hade en fin kväll.
I morse vaknade jag inte på dåligt humör, men absolut inte i fin form. Det kändes som om jag blivit överkörd av ett tungt fordon, fastän jag bara drack Loka i går. Och jag tänkte tanken hur verkligen fruktansvärt jag hade mått om jag hade druckit något starkare än Loka. Tack för det i alla fall. Den lilla sjukdomen som verkar smyga sig på tänkte jag vila bort i soffan i kväll. Soffläge och tidig läggdags. Det blir bra.
Krya på mig.
I morse vaknade jag inte på dåligt humör, men absolut inte i fin form. Det kändes som om jag blivit överkörd av ett tungt fordon, fastän jag bara drack Loka i går. Och jag tänkte tanken hur verkligen fruktansvärt jag hade mått om jag hade druckit något starkare än Loka. Tack för det i alla fall. Den lilla sjukdomen som verkar smyga sig på tänkte jag vila bort i soffan i kväll. Soffläge och tidig läggdags. Det blir bra.
Krya på mig.
Buona notte från Ål.
Perfektion.
Det går inte att säga så mycket mer än så. Perfektion. Bokläsning är ungefär vad jag sysslat med i dag. Som planerat. Badat har jag också gjort, men det var förjäkla kallt. Världens godaste middag har jag ätit. På riktigt, det godaste jag ätit på hela sommaren. Jag bidrog med en kladdkaka till efterrätt. Och så visar jag här en fin hattparad. Men bilden ljuger. Jag är inte alls sur. Det bara blev så visst. Länge leve sommaren på Ål. En perfekt dag avslutas g i v e t v i s med en bastu.
Ledighetskommittén - bokklubb.
I dag har jag tagit mig en dag ledigt. Med sex arbetsdagar i ryggen och sex framför mig kändes det befogat. Dagens mission är att läsa ut min bok. Det känns som ett ganska rimligt mål och en lagom aktivitet för denna soliga dag.
Det goda livet.
Trevlig jobbdag där vi servade 240 gäster som vore det ingenting. Somliga snubblade framför poliser. Andra åt räksallad till frukost. Två låg i diskmaskinen och skubbade. En vanlig söndag på Syd, kan man säga. Efter hamburgerlunchen körde jag till paradisön för att dricka kaffe, lusläsa DN, slumra i solen, bada, äta sommarmat, se trevlig TV, basta och punkt. Nu ska jag läsa bok tills jag somnar. Det är vad man skulle kunna kalla det goda livet. Och riktigt god var kvällens middag.
La colazione. Morgonmål. Le petit déjèuner. Breakfast.
FRUKOST! Kärt barn har många namn. För frukosten är oss kär. Tro mig, jag vet. Och jag förundras varje dag (alltså, varje dag jag jobbar på Syd) över hur viktigt detta mål verkar vara för många människor. Javisst, i Sverige lever vi efter teorin att frukosten är dagens viktigaste mål då vi ska få i oss en stadig grund att stå på resten av dagen, men ibland kan jag undra vad det är för fel på människor och deras frukostförväntningar.
Jag kan inte i min vildaste fantasi (och jag kan ha ganska vild fantasi) förstå hur man kan bli så upprörd, på gränsen till rosenrasande, över att äggröran är slut. Eller hur man kan bli så besviken, på gränsen till hjärtekrossad, över att det inte finns bacon. Eller hur man kan bli så glad, på gränsen till euforisk, över att det finns våfflor. Eller vänta förresten, det där sista tar jag tillbaka. Jag kan alltid, alla gånger, förstå hur man kan bli glad över mat. Mat är fantastiskt.
Men just den där upprörda, arga, ledsna, besvikna och rasande känslan över att sillen är tillfälligt slut eller att det inte finns just den filen förstår jag verkligen inte. Hur orkar man ens vara så arg så tidigt på morgonen? Och hur kan man bry sig så mycket om vad man äter till frukost?
Jag kan inte i min vildaste fantasi (och jag kan ha ganska vild fantasi) förstå hur man kan bli så upprörd, på gränsen till rosenrasande, över att äggröran är slut. Eller hur man kan bli så besviken, på gränsen till hjärtekrossad, över att det inte finns bacon. Eller hur man kan bli så glad, på gränsen till euforisk, över att det finns våfflor. Eller vänta förresten, det där sista tar jag tillbaka. Jag kan alltid, alla gånger, förstå hur man kan bli glad över mat. Mat är fantastiskt.
Men just den där upprörda, arga, ledsna, besvikna och rasande känslan över att sillen är tillfälligt slut eller att det inte finns just den filen förstår jag verkligen inte. Hur orkar man ens vara så arg så tidigt på morgonen? Och hur kan man bry sig så mycket om vad man äter till frukost?
This is Italy.
Det finns ett ord som man bör lära sig om man ska befinna sig i landet Italien. Ordet är sciopero och på svenska skulle vi säga strejk. Ja, det kan vara bra att känna till på franska också: grève.
Ett plus ett är två.
IKEA - Made in Italy. Så var det skrivet i glaset jag drack ur. Så festligt!
Leksaksaffären.
Arbetsdagen blev så sjukt mycket roligare när jag hittade denna fina leksak i skala 1:34 på skrivbordet. Jag var bara tvungen att plocka ut den ur lådan. Men hallå ironin i livet att det står SEMESTER i härliga versaler där bakom. Njae, det vet jag väl inte riktigt. Däremot lunchpaus.
Längst bak har vi då kälken som innehåller tvättvatten, bland annat. Anteckna!
Längst bak har vi då kälken som innehåller tvättvatten, bland annat. Anteckna!
En sommarklassiker.
I kväll är det dags för en riktig sommarklassiker då skärgårdsflickorna ska sammanstråla till knytkalas. Det brukar vara trivsamma sammankomster där mat aldrig är en bristvara och humöret alltid är på topp. Kvällens lokal står Ålgrundet för, eftersom det sedvanliga värdparet inte längre bor ihop i lägenheten på Matematik. Lite skakigt att undertecknad ska agera kapten i denna 9m/s-blåst, men det ska nog gå bra. Ha en trevlig kväll, gott folk!
Hallå, det är något som är fel!
Jag är helt säker på att klockan stannat på 14:58. Heeeeelt säker! Den rör sig inte. Inte ett dugg. Det måste vara något fel.
Måste man bestämma vad man ska bli när man blir stor?
Det är nog så att allt som händer och sker, händer och sker av en orsak. Jag vet inte om det är öde eller slump, men vad jag har förstått så är det någon som försöker säga till mig att jag inte ska bli översättare, som jag nu trott ett tag. Om jag hade tagit mig in på Översättarprogrammet för ett år sedan hade jag gått miste om underbara Nice och kanske aldrig fått veta att det finns en människa på denna jord som gör mig så glad, lycklig, arg, ledsen, nyfiken, intresserad, irriterad, fascinerad, inspirerad, kääär som ingen annan. Om jag hade kommit in på Översättarprogrammet i år så hade jag nog begått ett stort misstag. Det är fint att vara en vetgirig språknörd, men att sitta ensam på ett kontor och försöka förstå hur en magnetventil fungerar och vad det är, är i ärlighetens namn inte det jag vill göra varje dag, resten av livet.
Jag vill göra något annat. Jag har lite grann på känn vad, men vet ändå inte exakt. Det stressar mig. Varje dag, varje timme och nästan varje minut. Jag lusläser kursbeskrivningar och surfar noga på jobb- och företagssajter. Vad ska jag bli när jag blir stor? Det vet ingen. Det man kan veta är att jag i alla fall inte är klar med besök i Nice. Det är ju så nice.
Jag vill göra något annat. Jag har lite grann på känn vad, men vet ändå inte exakt. Det stressar mig. Varje dag, varje timme och nästan varje minut. Jag lusläser kursbeskrivningar och surfar noga på jobb- och företagssajter. Vad ska jag bli när jag blir stor? Det vet ingen. Det man kan veta är att jag i alla fall inte är klar med besök i Nice. Det är ju så nice.
Att öva sig i kritiskt tänkande. Och läsande!
Google Translate är ett hyfsat bra verktyg, när man inte har något annat. Det kan hjälpa lite trötta och slöa ögon som inte lyckas bena ut källtexten. Men ögonen får inte vara för trötta och slöa. Det blir inte alltid helt lyckat. Ganska sällan helt lyckat, faktiskt. Och ibland ganska roligt.
"Detta förfarande hindrar magnetventilen öppnas före vattenslangen är ansluten till isen resurfacer när nästa fylla äger rum..."
I kapitlet om säkerhetsföreskrifter står det att föraren ej får ha intagit alkohol vid körning av ismaskinen, men det verkar tydligen inte gälla för den som ska fylla upp vattentanken. Eller så var det kanske inte riktigt det som menades. Google Translate: Noll poäng.
Helgplanen som sprack.
Så här var det. Det var tågstrejk, så klart, i Italien i fredags. Inga risker kunde tas, så jag satt på tågstationen och väntade på första bästa tåg upp till Gardasjön. Lika med inget turistande. Lika med alldeles för sen och trött och utmattad för att hinna till fiskrestaurangen. Trött och utmattad var också söndagens status, så vattenpark som var överfull med barnfamiljer lika med inget alternativ. Summar sumarum: det var inte så mycket planerat som prickades av. Men ändå hade jag världens bästa helg, för det prickades av en massa annat. Åh, det var underbart. Jag fick så många kramar jag behövde för att överleva ett par månader.
Väl hemma vill jag så klart som vanligt bara åka iväg igen. Någonstans bara. Sverige är ju liksom bara same old, same old. I dag har jag varit en rastlös själ som inte kunnat fokusera alls och det gick skitdåligt att jobba. Jag har bara gått omkring och tänkt på den där spännande känslan att landa på en plats man inte sett förut och känna sig liten på jorden, men fri och upprymd.
Men jag vänjer mig snabbt vid hemmaplan och tar mig igenom vardagsmåsten tills nästa gång jag får flyga iväg ut i världen. Nu ska jag springa ur mig lite rastlöshet och sen återstår inte så mycket av den här dagen. Ja, inte här i alla fall. Men i Brasilien är klockan bara halv fem på eftermiddagen.
Väl hemma vill jag så klart som vanligt bara åka iväg igen. Någonstans bara. Sverige är ju liksom bara same old, same old. I dag har jag varit en rastlös själ som inte kunnat fokusera alls och det gick skitdåligt att jobba. Jag har bara gått omkring och tänkt på den där spännande känslan att landa på en plats man inte sett förut och känna sig liten på jorden, men fri och upprymd.
Men jag vänjer mig snabbt vid hemmaplan och tar mig igenom vardagsmåsten tills nästa gång jag får flyga iväg ut i världen. Nu ska jag springa ur mig lite rastlöshet och sen återstår inte så mycket av den här dagen. Ja, inte här i alla fall. Men i Brasilien är klockan bara halv fem på eftermiddagen.
Den fantastiska helgplanen.
Jag föll för grupptrycket från tanterna och Trollet. De lyckades helt och fullt övertala mig att ta en dag ledigt och följa med till Ål. Ja, i ärlighetens namn ska sägas att det inte var en så jättesvår övertalningsprocess. Särskilt Trollet gjorde ett bra jobb bara med sin existens. Allora, i dag blir en dag på Ål och i kväll flygs ett flyg till Stockholm. I morgon till Milano. Vad gör man i Milano en dag i juli? En fråga som inte på något vis känns som ett svårt problem att lösa. Jag ska turista runt själv en hel dag och är helt sjukt peppad faktiskt. Jag tänker sightseeingbuss och lite museum. Kameran i högsta hugg, givetvis. Sen åker jag norrut och ska ha världens bästa helg. Det utlovas färsk sjöfisk och vattenpark för att bara nämna två höjpunkter.
Så himla världsbra! JA! Vi börjar med sommardag på Ål. Skål!
Så himla världsbra! JA! Vi börjar med sommardag på Ål. Skål!
Jag tror jag har hittat det igen.
Det är helt ofattbart hur man kan svettas så mycket som jag gör i detta nu. Jag måste sitta ner och försöka göra av med ingen energi för att inte torka ut på fläcken (hahaha, jag är så otroligt ordvitsig ibland så det går inte att förstå!). En fin, men ganska jobbig i dag, springtur har jag i alla fall fått mig. Jag tänker, har man sagt till tjejen man köpte springskor av att man springer några gånger i veckan så måste man ju se till att göra det. Inge hittepå här inte!
I dag har jag hunnit med att vakna upp på Puffs soffa. Hos Puff är det förresten lyx. Där får man TVÅ kuddar. Hur bra som helst. Och det var en trevlig kväll i går, trots att T-Rex verkar ha tappat det, alternativt inte kommit igång. Hur som. I dag har jag hunnit med att jobba och läsa på lite om skillnad mellan plåt och stålplåt (för den intresserade tror jag det var så att stålplåt är benämning på plåt som inte är tjockare än 3mm). Efter jobbet tog jag svängen förbi Pärlans 6-årskalas och där var det tårta och skattjakt och bara allmän lycka i livet.
Nu när jag börjar återgå till lite mer normal transpiration ska jag duscha av mig och sen hämta ett troll och två tanter på flyget. Jippie! Alltså, T-Rex verkar som sagt ha tappat det, men själv tror jag att jag har hittat det. Det är en ganska fin känsla. Ibland blir man lite förvirrad bara.
I dag har jag hunnit med att vakna upp på Puffs soffa. Hos Puff är det förresten lyx. Där får man TVÅ kuddar. Hur bra som helst. Och det var en trevlig kväll i går, trots att T-Rex verkar ha tappat det, alternativt inte kommit igång. Hur som. I dag har jag hunnit med att jobba och läsa på lite om skillnad mellan plåt och stålplåt (för den intresserade tror jag det var så att stålplåt är benämning på plåt som inte är tjockare än 3mm). Efter jobbet tog jag svängen förbi Pärlans 6-årskalas och där var det tårta och skattjakt och bara allmän lycka i livet.
Nu när jag börjar återgå till lite mer normal transpiration ska jag duscha av mig och sen hämta ett troll och två tanter på flyget. Jippie! Alltså, T-Rex verkar som sagt ha tappat det, men själv tror jag att jag har hittat det. Det är en ganska fin känsla. Ibland blir man lite förvirrad bara.
Mössen, se upp!
Jag vet inte jag, men jag tror att något blev fel i den engelska översättningen här.
Med detta skojiga lilla stavfel går jag på en snabb liten lunch. Fniss.
"The ice resurfacer operator must stop the mice resurfacer and secure it to prevent it from rolling away before he leaves his seat on the ice resurfacer's platform."
Med detta skojiga lilla stavfel går jag på en snabb liten lunch. Fniss.
Äsch, jag glömde bara bort.
Dagarna går. Å en, å två, å tre åsåvidare. Varje stund jag är på bra humör tänker jag lite grann på de stunderna som jag inte är på bra humör. Det känns så himla bortkastat. Men det är ju så det är. Och just i dag är väl en rätt fin dag. Otroligt trött, men hyfsat produktiv ändå. Dubbel espresso till trots höll jag på att somna på kontoret vid tretiden. Jag är helt enkelt inte van att kliva upp till jobbklockan åtta dagar i rad. Men nu är det bara tre till, innan några dagars ledighet.
...
Äh, jag kommer liksom inte ihåg vad jag tänkte att jag skulle skriva. Jag går och lägger mig i stället. Fred ut och god natt. I morgon fortsätter arbetet med ismaskinerna. Två tummar upp och glada tankar så blir dagen bra. Det ryktas om utgång också. Kanske vore något.
...
Äh, jag kommer liksom inte ihåg vad jag tänkte att jag skulle skriva. Jag går och lägger mig i stället. Fred ut och god natt. I morgon fortsätter arbetet med ismaskinerna. Två tummar upp och glada tankar så blir dagen bra. Det ryktas om utgång också. Kanske vore något.
Nödstoppsbrytare.
Jag älskar Internet. Det är det bästa människan åstadkommit någonsin, i alla tider! Jag har inget översättningsverktyg, men jag har Internet. Det kommer man ändå en bra bit med. 611 resultat på nödstoppsbrytare, som alla kommer från diverse manualer, ser jag som ett bra belägg. Häpp, jag jobbar vidare!
Sånt som plingar till i regnet.
Dagens sms:
"Aha, Ernst på fyran sa att han skulle PURRA in skruvarna i golvet. Tydligen ett allmänt uttryck."
Jag skrattar. Vem skrattar med mig?
"Aha, Ernst på fyran sa att han skulle PURRA in skruvarna i golvet. Tydligen ett allmänt uttryck."
Jag skrattar. Vem skrattar med mig?
Jag vill inte ha det jag vill ha.
Jag har blivit en sån där som aldrig blir nöjd, en sån där som jag inte förstår mig på. Jag gillar läget bara för att jag måste gilla det, inte för att jag gillar det. Jag tänker hela tiden att jag vill göra något annat, någon annan stans. Så himla onödigt att inte leva i nuet. Allmän förvirring eller tillfällig livskris? Ja, inte vet jag.
Passande nog pratade dagens sommarpratare alldeles precis om ensamhet och att leva i nuet. Happ. Jag pausar nuet och skiter i allt i dag.
