Dagarna går så sakta. Tiden står stilla. Men ändå rinner den bara iväg och jag vet inte vart. Jag säger som Robyn, att det gör ont med varje hjärtslag. Mer än någonsin vill jag tro på min fars filosofi att livet handlar om avsked och återseenden. På något vis. I övermorgon får jag återse hela min fina, bästa, livsviktiga familj. All typ av moral kring turistorter och all-inclusive-koncept kastar jag långt, långt bort och hoppas att visst miljöombyte och vackert sällskap ska ge mig kraft.

Nytt år!

Världens mysigaste julhelg börjar på riktigt ta slut. Jag brottas med lite för tidig Post Norrland Depression, men är väldigt peppad på Italienresa. Lyckliga tider. So long!

Det är dan före dopparedan, som vi redan konstaterat, och bloggredaktionen kommer mycket troligt gå på jullov nu. Imorgon ska det firas julafton med allt vad det innebär. På lördag ska det fortsätta på samma tema med badtunna med syskon. På söndag ska det släktfikas. Och på måndag ska det flygas söderut. När det ska återvändas till svensk mark är faktiskt inte bestämt än och det vill vi inte heller tänka på.

Snart kommer grannarna över för att provsmaka den nygriljerade skinkan. Och jag har inte så mycket mer på hjärtat än att vilja sända en hälsning till världen och önska Eder alla en synnerligen GOD JUL.

När man kliver upp klockan sju en dag då man inte har en endaste lite plan planerad blir dagen väldans lång. Och särskilt när det råkar sig så att dagen är självaste dan före dopparedan - dagen som är allmänt känd som extra lång.

Men det är rätt mysigt att ha massor av tid att spendera på viktiga saker som promenad i istid, bastu, dricka glögg och konversera och sjunga med lilla Trollet.

Klockan elva idag stod solen högt här på den norrländska himlen. Sen blev det mörkt igen. Om det är någon som undrar, kan jag meddela att ögonfransarna smälte när jag kom in i bastun. Tur var väl det.

Eftersom jag flyttat från min hemstad har jag sagt många hejdån. Men det bästa är att alla hejdån ändå alltid någon gång blig hej igen.

I måndags bjöd Piff och Puff in barnen till glöggkväll och det var så mysigt och så många barn som kom. Det är ju inte helt säkert att de skulle vilja hänga med sina gamla morsor. Vi kunde konstatera att barnen blivit så sjukt stora, att vi fått barnbarn samt att vi verkar ha lärt dem mer än bara gymnastik. Hmm. Vilket gäng galningar, alltså. Kan behövas diverse terapisamtal för Piff och Puff efter all information som bara haglade över oss. Kära värld. Det var i alla fall fint och jag hoppas att barnen alltid ska vilja återse sina gamla mammor.

I tisdags kom två barndomsvänner över och precis som back in the days satt vi och fikade och pratade och skrattade. Det är underbart att ha ett spann på, ja hur mycket 15 år kanske, att blicka tillbaka på. Vissa moments mer okej än andra. En riktigt fin fikastund var det hur som helst. Somliga blir man helt enkelt glad av att träffa.

Igår styrde Forden ut ur Umeå kommun och in i Diamanten vid Ångermanlandskanten. Vi julfikade för glada livet och dukade sedan upp ett fint minijulbord. Underbara vänner och mysig dag med rätt julstämning. Framåt kvällen samlades ännu fler fantastiska vänner här ute i skärgården och det blev som sig bör hönsgård och en jättetrevlig stund.

Det är det här jag gillar med julen - alla fina återseenden. GOD JUL alla fina människor som förgyller juletiden. Ni är så fantastiska. Det är något alldeles speciellt med gamla vänner alltså.

...Gran Canaria!

Ja, så här är det. Familjen (h e l a  familjen) åker till Gran Canaria i början på januari och då kändes det inte mer än rätt att även tomtarna skulle få packa sina väskor för en tur ut i världen. Så här har vi dem. Hustomtarna och årets tema - Gran Canaria.

När vi ändå var igång så klädde vi på årets juletall det finaste vi kunde hitta. Alltså, det som vi klätt juletallen i de senaste 20 åren. Julen är inte tid för förändring och förnyelse. Här snackar vi same old, same old. Fast några nya kulor var vi faktiskt tvungna att införskaffa den där julen då tallen var så stor så ordinarie pynt bara täckte en fjärdedel. I år hade vi inte samma problem. Vi undrade snarare var vi skulle hänga sakerna. Det fanns ju inga grenar! Men rutinerad pyntare hittar bra lösningar och blev den inte fin, så säg!

Vem kan gissa temat?! Det stora avslöjandet kommer så fort tomtarna flyttat in. De har fullt upp med att packa sina väskor för tillfället. Så länge - var god och gissa på!

And I brought some corn for poppin'.

Det är ett otacksamt jobb att vara snöröjare denna dag. Men tacksamt att vara snöälskare. Jag är lite av båda. Det är underbart med massor med snö när man har stora, tjocka, varma kläder på sig. Jatack! Och så passar det så himla fint i dessa tider av jul, kan jag tycka. Här behövs inte drömmas om en vit jul. Det finns inga tvivel så här fyra dagar före dopparedan. Men det är lite av ett hån att det har snöat ungefär lika mycket redan som allt jag skottade bort för bara några timmar sedan.

Hej mitt vinterland. Let it snow, let it snow, let it snow!

Efter det extremt tålamodsprövande uppdraget att limma ihop pepparkakshusdelarna (är inte svenska sammansättningar det i särklass bästa som finns?!) fick Pärlorna assistera bygget. Och det gjorde de med bravur. Jag gav dem total konstnärlig frihet och de tog uppdraget på största möjliga allvar.

- Milon! Vi kan ju sätta ett pepparkakshjärta på taket!
- Vilken strålande idé, det gör vi.
- Milon! Det här är det snyggaste pepparkakshuset i världen!
- Det tycker jag med.

Två Pärlor till bröder, 6 och 4 år, spelar inomhustennis. Med inomhustennis menas alltså tennis inne i vardagsrummet. Den typ av tennis varje förälder bara älskar och gärna uppmuntrar. Lillebror är allmänt känt en så kallad dålig förlorare, medan Storebror som nyligen börjat skolan lärt sig uppskatta och följa regler.

Reglerna i denna tennisomgång är något oklara, då Lillebror räknar mål och Storebror påpekar vikten av en bra serve. Ett kritiskt läge uppstår någonstans i gråzonen av dessa regler och tårarna börjar spruta på Lillebror som får ett mål bortdömt av Storebror. Ett tennisracket tappas i golvet och Storebror gör en snabb analys av läget.

- Okejdå, du får ett mål. Nu leder du!

Tennismatchen är åter i full gång och husefriden är räddad. En sån här situation är något bara en storebror kan bemästra. Det är en storebrors majestät.